”Även pappor hade rätt att leka med sina barn, och barnet fick rätt att leka med sin pappa” En kritisk läromedelsanalys i samhällskunskap med fokus på aspekterna könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Sammanfattning: Syftet är att undersöka hur kunskap om jämställdhet, könsroller och sexualitet i nyare läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet förmedlas och framställs. Detta gör jag genom att kritiskt granska och synliggöra normer, värderingar, attityder samt analysera hur författaren förhåller sig till innehållet och tilltalar läsaren. Detta syfte utmynnar i följande frågeställningar som besvaras i resultatet. Hur har könsroller, jämställdhet och sexualitet integreras i skolans läroböcker för ämnet samhällskunskap? I vilken mån förekommer stereotyper samt på vilket sätt luckrar läromedlen upp eller befäster traditionell syn på genusmönster och sexuella relationer? Hur har grupper/ personer inkluderats eller exkluderats och framställs vissa typer av sociala rollmönster och sexualiteter som "acceptabla" i texten, hur kommer detta till uttryck? Vem vänder sig texten till genom språkbruk och exempel samt i vilken mån förekommer det explicita och implicita värdemässiga utgångspunkter som textenbygger på? I uppsatsen granskas fyra olika läromedel i samhällskunskap för mellanstadiet som är skrivna efter 2011. Analysen sker ur ett kritiskt perspektiv med ett bredare perspektiv som antas vara påverkade av samhället och rådande makthierarkier. Utifrån resultatet kan det konstateras att moderna läroböckers innehåll skiljer sig åt. Trots samma utgångspunkt i läroplanen, färgas innehållet av författarens tolkning och aktiva val samt samhällets rådande ideal. I analysen urskiljs en avsaknad av utskrivning av de tre begreppen könsroller, jämställdhet och sexualitet. Den enda aspekt som genomgående förespråkas i alla läroböcker är jämställdhet. Homosexualitet berörs i alla böcker, men i endast en presenteras begreppen regnbågsfamilj, samlevnadsformer samt olika ord för olika livsstilar. Ingen av läroböckerna tar upp begreppet transsexualitet, men en bok tar upp ämnet att födas i “fel” kropp. Alla fyra läroböcker innehåller stereotyper och därför befästs genusmönster och traditionell syn på sexualitet. Särskilt genomskådas heteronormen. Genom ifrågasättande av könsroller och männens och kvinnornas olika sysslor, luckrar författaren upp traditionella mönster. Många av författarna låter läsaren reflektera och fundera över dessa frågor. Mannen har dock ofta huvudrollen och kvinnan beskrivs genom mannen. Författarna använder kön som en särskiljande faktor och en komplexitet mellan samhällssynen och textens innehåll synliggörs.