Vad är priset för ett barn? En kritisk undersökning av internationella adoptioner med utgångspunkt i barnkonventionens reglering

Sammanfattning: Internationella adoptioner började att ske efter andra världskriget för att hjälpa föräldralösa barn i krigsdrabbade länder och ökade senare i antal i samband med Vietnamkriget och Koreakriget. Det handlade främst om barnlösa par i Europa och USA som genom adoption ville rädda ett barn från hemländernas fattigdom. Det har dock framkommit att barn blivit illegalt adopterade, det vill säga adoptioner som inte skett i enlighet med det internationella regelverket. Syftet med uppsatsen är att undersöka regleringen av internationella adoptioner i barnkonventionen för att sedan förklara innebörden av illegala adoptioner och vilka faktorer i förhållande till barnkonvention som kan påverka att adoptionerna sker. Arbetet kommer inledningsvis presentera utvecklingen av barns rättigheter samt barnkonventionen, för att därefter kommentera art. 21 i barnkonventionen som reglerar internationella adoptioner. Vidare presenteras vad illegala adoptioner innebär och exempel ges på hur barns rättigheter kränkts genom att barnkonventionens regler inte följts i praktiken. I enlighet med den rättsdogmatiska metoden fastställs innebörden av art. 21 i barnkonventionen. I artikeln stadgas att barnets bästa ska ges största vikt vid beslut rörande adoption samt att konventionsstater måste säkerställa att adoptionen godkänns av behöriga myndigheter som beaktar subsidiaritetsprincipen och principen om icke-diskriminering. Dessutom ska konventionsstaterna vidta åtgärder för att motverka att otillbörlig ekonomisk vinning utgår och sträva efter att ingå överenskommelser med andra länder för att säkerställa att barns rättigheter vid adoption tillgodoses. 3 Illegala adoptioner undersöks i enlighet med en rättsanalytisk metod. Antalet barn som utsatts för illegal adoption är svårt att uppskatta, men har framkommit att det skett i länderna Guatemala, Haiti och Etiopien. Faktorer som kan leda till illegala adoptioner är bland annat adoption vid nödsituationer och om det finns ett ekonomiskt incitament bakom adoptionerna. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är barnets ålder vid adoption, eftersom ung ålder kan föranleda tvivel om subsidiaritetsprincipen har iakttagits. Länder som tillåter privata adoptioner eller utför adoptioner från länder som inte är anslutna till HCCH 1993 adoptionskonvention kan även vara av relevans vid illegala adoptioner. Slutligen lyfts om internationell adoption är en lämplig eller etisk lösning på fattigdom, vilket fastställs vara en lösning för det enskilda barnet men som helhet inte hjälper fattiga invånare att ombesörja sina barn. Sammanfattningsvis går det att konstatera att art. 21 i barnkonventionen innehåller en omfattande reglering för att skydda barns rättigheter vid internationella adoptioner, men efterföljs inte alltid i praktiken. En minskning av internationella adoption kan bero på en ökad uppmärksamhet av illegala aktiviteter som skett. För framtiden krävs kanske en vidare förändring, där ökade resurser ges för att föräldrar inte ska vara tvungna att adoptera bort sina barn samt en mer kritisk syn på adoptionsinstitutet som helhet, för att undvika att barn reduceras till att överensstämma med länders efterfrågan på barn.