Undersökning av hur brukarbeteenden påverkar energianvändningen i flerbostadshus med FTX - ventilation. En studie med särskilt fokus på vädring.

Sammanfattning: Bygg- och fastighetssektorn stod år 2020 för ungefär en tredjedel av Sveriges totala energianvändning, där energianvändningen främst består av energi för uppvärmning. Energibesparingar på en byggnads uppvärmningsenergi kan göras med hjälp av tekniska åtgärder och genom förändring av brukarvanor. Det finns i dagsläget ett gap mellan den förväntade och faktiska energianvändningen i byggnader. Detta pekar på ett behov av att bättre förstå relationen och samspelet mellan design, byggnad och boende för att bättre kunna optimera och förutse byggnaders energianvändning och uppvärmningsbehov. Denna rapport kommer granska skillnaden i energianvändning sett till olika brukarbeteenden där främst variation av vädringsbeteenden undersöks. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur brukare boende i flerbostadshus kan påverka energianvändningen i flerbostadshus med FTX-ventilationssystem. Målet är att ta fram hur mycket det årliga energibehovet förändras mellan olika brukarbeteenden. Studien har ett särskilt fokus på vädring i Umeå där vädringsbeteendet studeras mer i detalj i form av öppningsgrad, frekvens och öppningstid. Studien inleds med en litteraturstudie, vidare görs en fallstudie och ett platsbesök för att erhålla data från verkligheten. Med genomförda studier kan energisimuleringsfall sättas ihop med indata från verkliga mätningar och en enkätstudie och matas in i datorprogrammet IDA-ICE för simulering och sammanställning. Jämförelser av energianvändningen då brukarbeteendens olika parametrar varierats kan då göras. Studien visar på att brukare i det studerade flerbostadshuset vädrar olika. Det är lika många som vädrar på glänt som halvöppet och det vanligaste är att vädra dagligen följt av någon gång i månaden. Det är lika många brukare som vädrar med korsdrag som att ha fönstret öppet några timmar. Brukarnas olika vädringsbeteenden visade efter energisimuleringar att den totala energianvändningen skiljde sig som mest med 10 % mellan olika vädringsbeteenden vilket tyder på att brukarbeteenden som vädring har en påverkan på energianvändningen. De vädringsfall med en längre öppningstid och högre frekvens mellan vädringstillfällen resulterade i en högre årlig energianvändning medan de vädringsfall med lägre frekvens visade på lägre årlig energianvändning. Känslighetsanalysen visar att brukarbeteendena hög tappvarmvattenanvändning, hög inomhustemperatur och låg hushållselanvändning påverkade energianvändningen mest om beräkningarna på energianvändning gjordes enligt BBR.