Beräkning av bärförmåga hos pålar i moränlera - Svensk och dansk beräkningsmetodik

Sammanfattning: Detta examensarbetes huvudsyfte var att jämföra säkerhetsfaktorerna för den svenska och den danska beräkningsmetodiken i markförhållanden sand och lera ovanpå moränlera. Den verkliga bärförmågan i markförhållandena togs fram genom CAPWAP-mätningar. Säkerhetsfaktorn med den svenska beräkningsmetodiken blev 2.7 och säkerhetsfaktorn med den danska beräkningsmetodiken blev 1.3. Detta visar att den svenska och den danska beräkningsmetodiken ger stora skillnader i säkerhetsfaktorn. I examensarbetet ingick även ett flertal undersyften. Ett undersyfte var att för den svenska och den danska beräkningsmetodiken avgöra säkerhetsfaktorerna för manteln respektive spetsen. Detta för att avgöra hur stor inverkan mantel- och spetsbärighetskapaciteten har på den totala bärighetskapaciteten i respektive land. Den svenska och den danska beräkningsmetodiken hanterar mantel- och spetsbärigheten olika i markförhållandena. Andra undersyften var att avgöra hur den svenska och den danska beräkningsmetodikens olika partialkoefficienter och korrelationskoefficient påverkar säkerhetsfaktorerna. Säkerhetsfaktorn för manteln med den svenska beräkningsmetodiken blev 0.8 och säkerhetsfaktorn för manteln med den danska beräkningsmetodiken blev 0.8. Detta visar att den svenska och den danska mantelbärigheten har liknande inverkan på den totala bärighetskapaciteten. Säkerhetsfaktorn för spetsen med den svenska beräkningsmetodiken blev oändlig och säkerhetsfaktorn för spetsen med den danska beräkningsmetodiken blev 1.7. Detta visar att den svenska spetsbärigheten försummas på den totala bärighetskapaciteten medan den danska spetsbärigheten medräknas i den totala bärighetskapaciteten. Under den initiala processen av examenarbetet framgick det att den svenska och den danska beräkningsmetodiken för pålning under byggnader har lika partialkoefficienter. Däremot har den danska beräkningsmetodiken en högre korrelationskoefficient än den svenska beräkningsmetodiken. Detta innebär att den danska beräkningsmetodiken ligger mer på säkra sidan än den svenska beräkningsmetodiken när det gäller partialkoefficienternas och korrelationskoefficientens totala bidrag till säkerhetsfaktorerna. Slutsatsen är att den svenska beräkningsmetodiken ligger på säkra sidan gällande hur bidraget från mantel- och spetsbärigheten hanteras medan den danska beräkningsmetodiken ligger på säkra sidan gällande hur partialkoefficienter och korrelationskoefficienter hanteras. De svenska parametrarna som ligger på säkra sidan överväger de danska parametrarna som ligger på säkra sidan. Detta är anledningarna till att den svenska beräkningsmetodiken gav en högre säkerhetsfaktor än den danska beräkningsmetodiken. Utöver beräkningar med svensk och dansk beräkningsmetodik så genomfördes även en beräkning med den numeriska metoden PLAXIS 2D. Utöver beräkningar av säkerhetsfaktorer så beräknades även säkerhetsindex. Detta för att få ett större analysunderlag.