Möjligheten att nyttja skogsindustriella rester för att kunna pelletera lagrat och färskt furuspån under samma förhållanden : En studie kring avbarkningsresters pelleteringsegenskaper och tillämpning för att bredda pelletbranschens råvarubas

Sammanfattning: Idag när den globala uppvärmningen är ett faktum behöver en omställning ske ifrån fossila energikällor till förnybara energikällor. Biomassa kan ersätta fossila bränslen såsom kol och olja vid förbränningsprocesser. Ett sätt att hantera biomassa är genom pelletering till pellets. Pellets produceras till största del av sågspån som är en rest ifrån sågverk. Ett problem för producenter av pellets idag är att det finns svårigheter med att pelletera sågspån av olika träslag eller färskhet i samma utrustning.En annan rest ifrån sågverk och annan trähantering är en mix av avbarkningsrester. Användningsområdet för denna mix av rester är idag begränsat och eldas för det mesta upp. Mixen kan på grund av sin kemiska komposition potentiellt användas som inblandning vid pelletering.Studien syftar till att lösa svårigheterna med att pelletera sågspån av olika färskhet genom att utöka kunskapen kring pelleteringsegenskaper hos avbarkningsrester. Det huvudsakliga målet med studien är att en blandning av lagrat furuspån och avbarkningsmixen ska kunna pelleteras i samma matris som färskt furuspån med en pelletskvalité som uppfyller 97,5% hållfasthet. Även pelletens hårdhet ska utvärderas i huvudmålet. Som delmål ska pelleteringsegenskaperna kompressionsenergi, backpressure och friktionsenergi kartläggas vid olika fukthalter hos mixen, mixens olika barksorter samt lagrat och färskt furuspån, dessutom ska studien utvärdera om backpressure och friktionsenergi fungerar som uppskalningsparametrar från singelpellet press till labbpress.Studien genomfördes i två delar där den första delen bestod i att pelletera furubark, björkbark, granbark, mix av avbarkningsrester, färskt furuspån och lagrat furuspån vid olika fukthalter i en enpetarpress. Under pelleteringen mättes kompressionsenergi, backpressure och friktionsenergi. I andra delen utformades två testmatriser utifrån första delens resultat som sen testades i en labbpress. Pelletskvalitén hos pressade pellets i båda delarna utvärderades genom att testa hållfasthet och hårdhet.Resultaten av studien visar att mixen av avbarkningsrester kan blandas med lagrat furuspån och pelleteras i samma matris som färskt furuspån. Enligt enpetartesterna hade mixen låg kompressionsenergi, backpressure och friktionsenergi i förhållande till mixens beståndsdelar separat. Enpetartesterna visade också att den största skillnaden mellan färskt och lagrat furuspån ligger i kompressionsenergin. Vidare studier rekommenderas där användandet av kompressionsenergi som uppskalningsparameter från enpetarpress undersöks. 30% inblandning av mix resulterade i 95,5% hållfasthet vilket var högre än vid 20 och 40% inblandning som hade 77,3% respektive 94,7%.Backpressure fungerade inte som en uppskalningsparameter mellan enpetarpress och labbpress. Friktionsenergi fungerade som en uppskalningsparameter i den här studien men behöver verifieras av vidare studier. Ingen av de testade blandningarna av avbarkningsrester och lagrat furuspån uppnådde hållfasthets kravet på 97,5% men de kunde pelleteras i samma matris som färskt furuspån.