Fyra modeller för reseavdrag - en internationell utblick

Sammanfattning: I Sverige finns det idag möjlighet för skattskyldiga att göra skatteavdrag för resor till och från arbetet med den verkliga resekostnaden. I Norge får man göra ett färdmedelsneutralt skatteavdrag baserat på sträckan mellan hemmet och arbetsplatsen. I Frankrike får alla skattskyldiga ett schabloniserat avdrag om 10 % av inkomsten som är tänkt att täcka samtliga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomst. I Storbritannien tillåts inget avdrag för resor till och från arbetet. Regeringen gav år 2019 ut SOU 2019:36 som föreslår att Sverige ska övergå till en avdragsmodell som liknar den som Norge använder sig av idag. Reseavdraget har en direkt påverkan på enskildas ekonomi och påverkar därför sannolikt även människors rese- och bosättningsmönster. Denna uppsats undersöker om förslaget i SOU 2019:36 är det förslag som bäst uppfyller målsättningarna i kommittédirektivet eller om dagens svenska modell, Frankrikes modell eller Storbritanniens modell skulle vara lämpligare att tillämpa. Samtliga avdragsmodeller som medger någon form av reseavdrag har negativa konsekvenser för miljön då de ger incitament till att resa längre sträckor och i vissa fall även för bilism. Huruvida ett ändrat reseavdrag verkligen påverkar människors resmönster i praktiken är dock omdiskuterat. Vissa reseavdragsmodeller är gynnsammare för män och vissa är gynnsammare för kvinnor. Vissa reseavdragsmodeller gynnar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. Dagens svenska reseavdrag gynnar inte främst glesbygden som man skulle kunna tro, utan främst områden på pendlingsavstånd till storstäderna. Det finns för- och nackdelar med samtliga avdragsmodeller. Dagens svenska modell synes vara den som svarar minst mot målsättningarna i kommittédirektivet. Förslaget i SOU 2019:36 är således en förbättring jämfört med dagens system. Den avdragsmodell som bäst gynnar målsättningarna i kommittédirektivet synes dock vara Storbritanniens, i vilket avdrag inte är tillåtet. Reseavdraget synes vara ett ineffektivt styrmedel och skattemedlen som går åt till att finansiera avdraget hade kunnat användas till mer kostnadseffektiva styrmedel som på ett bättre sätt svarar mot målen i SOU 2019:36. Uppsatsens slutsats är att nackdelarna med reseavdraget klart överväger fördelarna.