Internt upparbetade immateriella tillgångar : En komparativ studie aveuropeiska korsnoterade företag på NYSE och NASDAQ

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har företag, nationer och ekonomier blivit alltmerkunskapsorienterade. Samtidigt som världsglobaliseringen av ekonomier för multinationellaföretag innebär att innehavet av internt upparbetade immateriella tillgångar ökar och får alltstörre betydelse. Globaliseringen har föranlett till en expansiv tillväxt av börsmarknader samtökat antal korsnoterade multinationella företag. Investeringar i internt upparbetadeimmateriella tillgångar är kapital- och resurskrävande och notering på främmande marknaderses som ett lämpligt alternativ för att finansiera dessa tillgångar. De amerikanskabörsmarknaderna har länge varit attraktiva för utländska korsnoterade företag vid inhämtandeav kapital samt var tidigare förenliga med kraftiga regleringar avseende redovisning ochrapportering. I samband med att IASB blev den ledande normgivaren inom EU valde SEC atteliminera justeringsrekvisitet i Form 20-F för företag verksamma på de amerikanskabörsmarknaderna. Europeiska korsnoterade företag undgår att rapportera enligt US. GAAPförutsatt att de upprättar de konsoliderade finansiella rapporterna enligt IFRS. Borttagandet avjusteringsrekvisitet i Form 20-F sågs som en effekt av IASB:s och FASB:s konvergensprojekt.Åsikter har lyfts om att borttagandet skedde för tidigt då skillnader mellan normgivarna ärväsentliga, specifikt inom området internt upparbetade immateriella tillgångar.Syftet med studien är att redogöra för hur de europeiska korsnoterade företagen på deamerikanska börsmarknaderna NYSE och NASDAQ redovisar och rapporterar interntupparbetade immateriella tillgångar, i förhållande till börsvärde samt bransch- ochnationstillhörighet. Årsrapporteringen ska även ske till SEC med Form 20-F. Dessutom syftarstudien till att urskilja om skillnader i redovisningen och rapporteringen påverkarjämförbarheten mellan företag. Studien omfattar 40 årsrapporter från företag med säte inomEuropa. Ansatsen i studien liknar ett hermeneutiskt tillvägagångssätt där årsrapporternastuderas genom en multipel fallstudie med komparativa inslag, för att ge en djupare förståelseför redovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar.Studien visar att användandet av IFRS ser olika ut utifrån nations- och branschtillhörighet,gemensamt är att investeringar ses som värdeadderande. Likväl att företagens börsvärdepåverkar benägenheten för upptagandet av en internt upparbetad immateriell tillgång.Företagens branschtillhörighet antyder sig ha en inverkan på benägenheten vid appliceringenav IAS 38 p. 57, vilket indikerar att enhetlighet för företag inom och mellan branscher är enunik företeelse. Ett negativt samband förekommer mellan osäkerhet och tidsåtgång iinvesteringsprocessen, där effekten blir att utgifter hänförliga till interna projekt kostnadsförsi resultatrapporten. Sannolikheten för erhållandet av framtida ekonomiska fördelar är högrevid egenupparbetade tillgångar som är avsedda för internt bruk, det motsatta gäller för externtbruk.Benägenheten att uppta tillgången blir således omgivningens informella påtryckningar, vilkavarierar beroende på branschtillhörighet. Av studien framgår att bedömningen ochuppskattningen av de framtida ekonomiska fördelarna är problematiskt att genomföra. Företaginom sjukvårdsbranschen har signifikanta problem med sådan bedömning, vilket innebär attde missgynnas då IFRS inte kan tillämpas fullt ut. Lämnandet av frivilliga och obligatoriskaupplysningar enligt IFRS varierar mellan branscherna. Jämförbarheten kan ifrågasättas dåredovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar i storutsträckning sker samblandat med övriga immateriella tillgångar.I studien framtogs en undersökningsmodell för analys av datamaterialet. Modellen är till föratt analysera nationstillhörighetens inverkan på redovisningen och rapporteringen. Studien visar att nationstillhörighet fortfarande har en inverkan samtidigt som resultatet även indikeraratt skillnaderna håller på att suddas ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)