Spelet bakom orden : En kvantitativ analys av könsskillnader i fotbollsintervjuer

Sammanfattning: I denna c-uppsats utforskas den könsrelaterade dynamiken i medierapportering av svensk fotboll. Studien analyserar videointervjuer från Herrallsvenskan och Damallsvenskan för att avslöja eventuella könsskillnader i sportjournalistik och dess inverkan på samhälleliga normer och värderingar. Denna forskning tar sig an en tidigare outforskad aspekt av sportjournalistik genom att granska och jämföra frågeställningarna som riktas mot manliga och kvinnliga fotbollsspelare under videointervjuer. Forskningsfrågorna i uppsatsen är följande: Hur skiljer sig bevakningen och rapporteringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare under en säsong? Samt, Hur skiljer sig de frågor som ställs i svenska fotbollsintervjuer gentemot manliga och kvinnliga fotbollsspelare? Dessa frågor är avgörande för att förstå den övergripande mediabilden och hur kön gestaltas i sportjournalistiken.  Teoretiskt stödjer sig uppsatsen på en rad teorier som ger en djupare förståelse för mediernas roll i samhället och hur de formar uppfattningar om kön och könsroller inom sporten. Dessa inkluderar Journalistikens Makt, Intervjuns Makt, Kön och Genus, Gestaltningsteorin, och Dagordningsteorin. Var och en av dessa teorier belyser olika aspekter av hur könsmönster och maktrelationer skiljer sig i medierapportering och representation inom sportjournalistiken. Metodologiskt använder studien kvantitativ innehållsanalys för att systematiskt analysera och jämföra de könsrelaterade skillnaderna i intervjuerna. Denna noggranna metodik möjliggör en kvantifiering och analys av hur kön påverkar frågor och narrativ som presenteras för spelarna, och ger värdefulla insikter i hur medieinnehållet kan bidra till normbildning och representation inom idrott och media.  Resultaten identifierar betydande könsskillnader i sportjournalistikens gestaltning, med manliga idrottare som får mer frekventa och prestationsinriktade intervjuer, medan kvinnliga idrottare ställs bredare frågor, vilket riskerar att förstärka stereotypa uppfattningar. En tendens där intervjuare och intervjuade delar kön, påvisar en potentiell segregation, men rapportering om bland annat känslor och domslut visar på könsneutralitet. Studien har betydande relevans för flera områden, inklusive medie- och kommunikationsvetenskap, idrottsvetenskap, samt för praktiker inom mediebranschen och idrottsorganisationer. Den bidrar till en förståelse av hur könsaspekter och genusgestaltning skiljer sig i medieinnehållet och sportjournalistiken, och kan hjälpa till att forma mer jämställda och inkluderande mediepraktiker.