Analys av klimatpåverkan från ventilationssystem vad avser utformning och systemval i kontorsbyggnad

Sammanfattning: Bakgrund: Byggsektorn står för en väsentlig del av Sveriges växthusgasutsläpp, motsvarande 21% enligt Boverket. För att nå Sveriges klimatmål med minst 85% minskning av nettoutsläppen till 2045 krävs hållbara byggnader och installationsdesign, särskilt inom ventilation och komfortkyla. Livscykelanalys (LCA) är en metod som stödjer bedömningen av produkters miljöpåverkan och leder byggbranschen mot mer hållbara materialval och minskade utsläpp. Den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader från januari 2022 fokuserar på bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar, medan installationer planeras inkluderas år 2025. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att genomföra en klimatanalys av ventilationssystemet i kontorsbyggnaden Priorn för att minska koldioxidutsläppen och identifiera de mest kritiska materialen för att kunna undersöka och föreslå förbättringar för mer klimatsmarta installationssystem. Frågeställning: Vilka installationsmaterial och typ av ventilation och komfortkylning som orsakar störst klimatpåverkan och hur dessa kan minskas. Vilken klimatpåverkan har orsakats av ventilationssystemet av VAV-typ i kontorsbyggnaden Priorn, d.v.s. ett ventilationssystem som både ventilerar och kyler. Om klimatpåverkan minskar om VAV-ventilationssystem byts ut mot vattenburen komfortkyla. Slutligen ska klimatpåverkan från ventilationssystemet i kontorsbyggnaden Abborren, som ventileras med konventionellt system kompletterat med vattenburen komfortkyla, jämföras med klimatpåverkan från ventilationssystemet i Priorn. Metod: För att uppnå syftet kommer en klimatanalys att utföras genom klimatberäkningar av alla material i ventilationssystemet i Priorn. Resultaten kommer att jämföras med en tidigare undersökt byggnad för att identifiera skillnader och orsaker till dessa. Materialoptimering kommer att genomföras för att minska koldioxidutsläppen, och eventuella problem och utmaningar kommer att identifieras och åtgärdas. Resultat: Den mest effektiva åtgärden för att minska klimatpåverkan var att byta ut traditionella plåtkanaler mot isoleringskanaler, alltså kanaler uppbyggda av isoleringsskivor. Dessutom visade sig plåtkanaler i återvunnet material sänka klimatpåverkan, per kvadratmeter byggnad, med 33,4%. Vad gäller systemval visade sig ett VAV-system ha lägre klimatpåverkan än ett vattenburet system med kylbafflar. Slutligen, vid jämförelse med basfallet Abborren, hade Priorn en lägre klimatpåverkan per BTA än Abborren, vilket kan bero på skillnader i ventilationssystem och materialval.