Uppfattningen om matlåda hos äldre i ordinärt boende : En kvantitativ undersökning

Sammanfattning: Introduktion: Den äldre befolkningen i Sverige har ökat vilket ställer högre krav på äldreomsorgen. Biologiskt åldrande kan innebära försämrat lukt- och smaksinne samt minskad aptit. Detta kan leda till ökad risk för undernäring. Det är viktigt att de äldre får måltider som de uppskattar och tycker om för att inte bli undernärda. Varje kommun har ansvar för att de äldre i ordinärt boende ska få den mat de behöver och många kommuner erbjuder därför matlåda till de äldre som inte klarar av sin mathållning längre. Syfte: Att undersöka hur personer över 65 år som bor i ordinärt boende uppfattar den matlåda som levereras av kommunens hemtjänst. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsdesign med en enkätundersökning som metod för insamling av data. Målgruppen utgjordes av personer över 65 år i ordinärt boende. Resultat: Undersökningen kom att inkludera 45 kvinnor och 22 män. De svarande uppfattade matlådan som levererades av kommunens hemtjänst som något positivt. De ansåg att matlådans smak och utseende var bra. Det som de äldre framförallt upplevde kunde förbättras angående matlådan innefattade praktiska bitar som att få matlådan levererad i rätt tid och att den ibland inte var tillräckligt varm. Diskussion: Det visade sig att kvinnor och män i de flesta avseenden tyckte likadant förutom på upplevd förändrad hälsa, där män upplevde en förbättring. Detta kan bero på att det i huvudsak är kvinnorna som stått för matlagningen och i de fall som kvinnorna blivit sjuka eller gått bort, klarar inte mannen av matlagningen. Därför kan männen uppleva hälsan som förbättrad tack vare kommunens matlåda som har bättre och näringsrik mat. Eftersom att det var en skev fördelning mellan kvinnor och män samt ett lågt deltagarantal är det dock svårt att dra slutsatser mellan könen. Slutsats: Genom att de äldre får möjlighet att bo kvar hemma samtidigt som de får en vältillagad matlåda hemlevererad kan det leda till att de får ökad aptit, förbättrad näringsstatus och livskvalitet vilket är viktiga delar i arbetet för att motverka undernäring.