Revisorns roll vid en värdenedgångsprövning enligt IAS 36

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att undersöka revisorns roll när ett företag gör en värdenedgångsprövning baserad på dess egna prognoser, enligt IAS 36. Syftet är också att undersöka om revisorn kan behålla sitt oberoende och göra en tillförlitlig bedömning av företagets subjektiva prognoser vid en värdenedgångsprövning. Metod:Vi har använt ett induktivt angreppssätt då undersökningen har sin utgångspunkt i verkligheten. Undersökningen består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med revisorer och en redovisningsspecialist för att kunna se problematiken ur deras synvinkel. Teoretiska perspektiv:I litteraturgenomgången presenterar vi dels teorier om revisorns roll, revisorns oberoende, information från företagsledningen, revisorns professionalism och yrkesetik, dels standarden IAS 36 samt de delar som utgör nyttjandevärdet. Empiri: Empirin består av intervjuer med tre revisorer och en redovisningsspecialist. Respondenterna kommer från stora revisionsbyråers kontor i Malmö/Lund regionen och valdes genom ett bekvämlighetsurval. Slutsatser:Undersökningen har påvisat att en värdenedgångsprövning enligt IAS 36 är förenad med subjektivitet och att revisorn upplever det som svårt att granska en värdenedgångsprövning. Dock kan revisorn på ett tillförlitligt sätt granska en värdenedgångsprövning utifrån en rimlighetsbedömning. Revisorns roll vid en värdenedgångsprövning kan karaktäriseras som den av en granskare, rådgivare eller informatör som borgar för den ekonomiska informationens tillförlitlighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)