Skuldsättningsgrad och kapitalstrukturens inverkan på företag

Sammanfattning: Relationen mellan kapitalstruktur och skuldsättningsgrad har undersökts i flera år och många teorier utvecklades för att kunna studera ämnet närmare. Studien tar därmed hänsyn till vilket inflytande kapitalstrukturen har på företag i fastighetsbranschen och tillverkning & industribranschen. Detta för att finna möjliga relationer som finns mellan kapitalstrukturens och finansieringsmöjligheternas påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Uppsatsen undersökte variablerna företagsstorlek, bransch, soliditet och långsiktiga skulder till kreditinstitut. Dessutom, för att finna olika samband med hänsyn till skuldsättningsgrad och slutligen hur dessa har en påverkan på kapitalstrukturen hos företag. Variablerna tar hänsyn till finanskrisen och COVID-19 pandemin och studeras därmed vid fyra olika tidpunkter. De åren som tas i beaktning är 2008, 2010, 2018 samt 2020, detta för att urskilja om sambandet skiljer sig åt när ekonomin i Sverige varierar. De teorierna som gav stöd och underlag för denna studie var Modigliani och Millers teorem om kapitalstruktur, pecking order teorin, trade off teorin och agentteorin. Samtliga teorier undersökte sambandet mellan kapitalstrukturen och lönsamheten samt beskrev hur företag bör finansiera sin verksamhet för att uppnå en optimal skuldsättningsgrad i förhållande till kapitalstrukturen. Uppsatsen tillämpade kvantitativ ansats med hjälp av tre hypotesprövningar som testats med hjälp av Chi-två test, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Utifrån studiens resultat och tidigare studier kan man säga att företagsstorlek medför att företagen har olika uppsättningar av eget kapital och skuld. Olika omvärldsfaktorer kan ha en påverkan på skuldsättningsgraden där företag i olika storlek påverkas i olika grad. Exempelvis som asymmetrisk information som i sin tur tar hänsyn till företagsstorleken där den externa påverkan från ett mindre företag inte skulle vara lika stort som ett stort företag. Fastighetsbranschen tenderar att vara mer skuldsatt än tillverkning & industribranschen. Då fastighetsbranschen är mer kapitalintensiv till följd av kostsamma projekt vilket medför att de har stora långfristiga lån för att kunna driva verksamheten. Vidare finansieras dessa branscher på olika sätt. Exempelvis kan fastighetsföretagen ställa sina fastigheter som säkerhet för lånen och därmed anses ha bättre förutsättningar för att ta högre lån. Medan tillverkning & industribranschen har sina lång- och kortfristiga skulder fördelade i flera led, exempelvis underleverantörer. När ett företag väljer att finansiera verksamheten internt genom internt genererat kapital påverkas inte skuldsättningsgraden av långfristiga skulder till kreditinstitut. Däremot om de väljer att finansiera verksamheten externt sänker det företagsvärdet och därmed också soliditeten samt att företaget ökar storleken på långfristiga skulder till kreditinstitut. Studiens resultat finner stöd i olika teorier och tidigare forskning, därmed bidrar studien till en konsensus och studiens resultat är generaliserbar i Sverige. Framtida forskning bör studera fler branscher, annat kan vara att studera andra faktorer som kan ha en påverkan på kapitalstrukturen.