Tidskriften Idun, kvinnans roll och rösträtten : SKILDRINGEN AV RÖSTRÄTTSFRÅGANS ARGUMENT I KVINNORNAS VECKOPRESS

Sammanfattning: Att även kvinnor äger rätten att rösta i riksdagsvalen är något som inte alltid varit så självklart som det är i dagens Sverige. Detta är tvärtom något som det fördes en långdragen debatt om i Sverige och som i denna uppsats har undersökts närmare genom att titta på rapporteringen om rösträtten i kvinnornas veckotidning Idun. Det övergripande syftet med undersökningen i denna uppsats har varit att försöka undersöka hur den kvinnliga opinionen om rösträtten såg ut och förändrades över tid genom att gå igenom tidskriften Idun mellan åren 1900-1921. Detta då tidningar kan användas som en spegel för deras läsekrets intresseområden samt att tidningarna är en del i skapandet av opinionen till följd av hur de väljer att rapportera om olika frågor och händelser. Uppsatsens vidare syfte har varit att undersöka hur argumentationen fördes kring rösträtten och om det går att utläsa borgerliga ideal och någon rådande kvinnosyn i tidningens rösträttsartiklar. För att kunna genomföra undersökningen så har tre stycken frågor ställts till källmaterialet som gått ut på att ta reda på hur rösträtten argumenterades i Idun och om denna argumentation förändrades, om man kan urskilja de borgerliga idealen i argumentationen, samt om man kan utläsa någon rådande kvinnosyn hos skribenterna i artiklarna och om denna förändras under perioden för att på så sätt få en förståelse för den rådande kvinnosynen i samhället. I förhållande till den första frågan om rösträttens argumentation så har undersökningen visat att det går att utläsa tydliga argument både för och emot införande av den kvinnliga rösträtten. Det har också visat sig gå att se hur argumentationen ändrar karaktär och utvecklas under perioden och att denna förändring stämmer väl överens med rådande faktorer i samhället, såsom den industriella revolutionen, första världskriget samt förändrade idéer om kvinnorollen, som också har lyfts fram i den tidigare forskningen av bland annat Ulla Manns och Bertil Björkenlid. Det starkaste argumentet i tidningen som lyfts fram och som återkommer under hela undersökningsperioden, är det som talar för att den kvinnlig rösträtten är nödvändig och utgår dels ifrån att kvinnornas inflytande behövs i det politiska livet och att vissa frågor inte kan lösas utan deras medverkan. Motståndarnas argumentation som används mest är att kvinnornas uppgift är att sköta hemmet och barnuppfostran samt att männens rösträtt måste prioriteras först. Även efter 1909 så visar undersökningen att motståndarna till rösträtten är starkt ovilliga till att släppa in kvinnorna på den politiska arenan. Detta resultat avviker inte från den bild som lyfts fram om rösträttskampen i den tidigare forskningen. Denna undersökning har istället visat på att de argument som framkommit i Idun stämmer väl överens med det som tidigare forskning har visat, samt att man i undersökningen också kan se hur de yttre faktorerna, bland annat första världskriget och industrialiseringen, som nämnt i tidigare forskning också har påverkat och drivit på rösträttsargumentationen. När det gäller fråga två och tre för denna undersökning så har det borgerliga idealet och kvinnosynen under perioden visat sig både vara närvarande i källmaterialet, samt att dessa två faktorer har visat sig vara betydande för hur man argumenterade för rösträtten. De borgerliga idealen är tydligt förankrade i de argument som motståndarna använder emot den kvinnliga rösträttens införande. Detta har i undersökningens diskussion tolkats och kopplats ihop med en rädsla för förändring i de rådande maktrelationerna mellan könen. Samtidigt som motståndarna snabbt vänder sig till de borgerliga idealen för att argumentera emot den kvinnliga rösträtten så har det i källmaterialet också visats att det fanns en tydlig ovilja bland en del kvinnor att kliva över de osynliga gränserna för deras förväntade roller och på så sätt inkräkta på mannens område. I uppsatsens diskussionsdel Rösträtt, borgerliga ideal och kvinnosyn argumenterades det för att detta kanske kunde bero på starkt närvarande borgerliga ideal, samt en syn på den offentliga kvinnan som någon som sysslade med prostitution. Men man kan också i källmaterialet se hur kvinnorna tar dessa ideal och vänder dom sin fördel, man kan säga att de tar deras förväntade roll och sätter in den i en ny ram för att passa deras mål. Även detta är något som stämmer väl överens med den tidigare forskningen, där Manns bland annat talar om en samhällsmoderlighet, där typiska kvinnoegenskaper appliceras på att sköta om samhället. Undersökningen har också visat på att den kvinnosyn som kan urskiljas i källmaterialet verkade vara av dubbel natur och att över tid verkade det växa fram en ny syn på kvinnan parallellt med den gamla synen. I Idun skapade denna dubbelhet i synen på kvinnan en problematik i hur de rapporterade om den kvinnliga rösträtten. Dels ville man hålla sin läsekrets uppdaterad om vad som hände inom rösträttskampen, men samtidigt så verkar man också velat fokusera rapporteringen på aspekter som faller inom det rådande kvinnoidealet och samhället syn på kvinnan. Detta har visats genom att man lade fokus på utseende, beteende och festligheter i vissa artiklarna om rösträtten istället för att lyfta fram vad som sades eller beslutades i förhållande till rösträtten. Det verkar som att man förde en svår balansgång mellan det man ville rapportera om och det man förväntade sig att den kvinnliga läsekretsen skulle vara intresserad av.