En kvantitativ analys av matkassemåltiders näringsinnehål

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Sammanfattning: Antalet vegetarianer ökar i Sverige vilket bidrar till en ökad risk för brister av vissa näringsämnen. I resten av befolkningen finns det andra risker och våra matvanor når inte upp till de rekommendationer som finns. Tidigare forskning som undersökt matkassars näringsinnehåll visar på ett för högt innehåll av salt och fett samt ett otillräckligt fiberinnehåll. Matkassar är ett koncept som innebär att man beställer hem en kasse med ingredienser för ett antal recept tillsammans med instruktioner. Användningen av matkassetjänster har växt under de senaste åren, inte minst under covid-19 pandemin. Syftet med studien är att analysera och jämföra matkassars blandkostmåltider och vegetariska måltider utifrån ett näringsperspektiv och hur de förhåller sig till de nordiska näringsrekommendationerna. Det är en kvantitativ utvärdering av näringsinnehållet i 29 recept, 14 blandkostmåltider respektive 15 vegetariska måltider från fem olika matkasseföretag. Slutsatser som kan dras från studien är att blandkostmåltiderna tenderar att innehålla mer energi, protein och vissa mikronutrienter. De vegetariska måltiderna tenderar att innehålla en högre mängd fibrer. I relation till NNR2012 överskrider blandkostmåltiderna rekommendationen för protein, däremot innehåller de otillräckligt med kolhydrater, fleromättat fett, kostfiber, järn, kalcium, retinolekvivalenter och vitamin D. De vegetariska måltiderna innehåller ett för lågt innehåll av vitamin D och B12 samt ett för högt innehåll av mättat fett. Ytterligare en slutsats som kan dras är att båda måltidstyper når upp till de flesta rekommendationer för näringstäthet per MJ av de utvalda mikronutrienter som ingår i studien.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)