Vad bidde det då? : Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter påverkats av bokföringskraven?

Sammanfattning: Sammanfattning De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då? Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv. Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur formar analysen. Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken. Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras respektive kontor förutom en som genomfördes via mail. Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda teorierna samt våra egna reflektioner. Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade bokföringskraven.