Vad har svenska växtodlare för strategi vid terminshandel? : en studie med fyra gårdar

Sammanfattning: Sedan början av 1990-talet och inträdet i EU har Sveriges lantbrukare producerat sina grödor utan någon politisk prisreglering, istället sker produktionen till världsmarknadspris där tillgång och efterfrågan styr priserna. Lantbrukarna är därför exponerade för mer risk vilket kan hanteras med terminshandel för en jämnare intäkt och ett jämnare resultat från år till år. Terminshandeln har ökat kraftigt i stora delar av världen de senaste trettio åren men handeln i Sverige har inte hängt med i samma utsträckning trots att möjlighet finns till handel via både Handelsbanken och Lantmännen. Teoretiska ramverket Theory of Planned Behavior har använts för att koppla ihop teorin och de svar lantbrukarna gav i de intervjuer som genomförts. Ramverket har också använts för att utforma de frågor som ställdes vid intervjuerna. Teorin förklarar användningen av terminer, vad som är bra att tänka på och några olika exempelstrategier. Semistrukturerade intervjuer är utförda med 4 stycken lantbrukare från olika platser i Sverige och som alla aktivt handlar med terminer. Syftet med intervjuerna var att skapa en förståelse för vad som påverkar enskilda lantbrukares val av strategi vid användning av terminer och terminshandel som en riskminimerande åtgärd i sitt företag. I resultat och diskussionsdelen sammanställs det intervjuer som genomförts och vägs samman med varandra för att få en tydlig bild i vad lantbrukarna gör likt eller olikt varandra. Även teori kommer in i diskussionen för att styrka beteenden som finns dokumenterande från tidigare studier med den information som framkommer i denna studie. Här framkommer att de intervjuade lantbrukarna tycker terminshandel är ett bra och tryggt sätt för dem att minska sin risk. Med terminshandel anser de sig göra något åt sitt pris istället för att enbart vara en pristagare på en global marknad. Ett av resultaten är att kartlägga och dra generella slutsatser från intervjuerna ansågs svårt då personer ser olika på risk och riskhantering samt att olika företag har olika lokala förutsättningar. Vid ett större antal intervjuer kan det vara möjligt att dra generella slutsatser vilket kan vara till grund för framtida forskning.