Tidig detektering avgranbarkborreangrepp med hjälp avfjärranalys via Sentinel-2

Sammanfattning: Granbarkborre är en av Sveriges mest destruktiva skadeinsekter som angriper granskog. Insekten har medfört förödande konsekvenser för granskog, framför allt sedan2018 där stora arealer granskog nästan har eliminerats. Insekten trivs i varmt ochtorrt klimat. Växthuseffekten i form av värmeböljor och perioder av minskad nederbörd tros gynna denna skadliga insekt då de kan fortplanta sig flera gånger och erövra nya områden under en enda sommarsäsong. En vital och nödvändig åtgärd vid bekämpning av skadeinsekter är att föra bort angripna träd innan granbarkborren lämnar barken. Dock är det nästan omöjligt attundersöka all granskog på det traditionella sättet, det vill säga till fots eftersom detär mycket tids- och resurskrävande. I det tidiga skedet visar det angripna trädet ingabetydande färgförändringar i det synliga spektrumet inom fjärranalys, vilket försvårar tidig upptäckt. Men för att försöka göra detta möjligt ämnar det här arbetet undersöka skillnaderna hos friska och angripna träd i tid, där det användes band i detosynliga spektrumet som ShortWave Infrared. Detta användes bland annat i form avbandkombinationer, som Atmospheric Penetration och Agriculture. Dessutom utfördes empiriska experiment på olika vegetationsindex (VI) som var NormalizedSimple Ratio, Enhanced Vegetation Index, Green Chlorophyll Vegetation Index,Normalized Difference Vegetation Index, Normalized Difference Moisture Indexoch Normalized Distance RED and SWIR. I denna studie användes satellitbilder från Sentinel-2 över studieområdet i Mellansverige under månaderna maj-september från 2020 till juli 2022. Inrapporterade dataför angrepp av granbarkborren i studieområdet hämtades från databasarkiven GlobalBiodiversity Information Facility och Holmen AB. Skogsstyrelsens öppna karttjänstanvändes för att erhålla data över Sveriges skogsarter, för att säkerställa att studieområdet bestod av granskog. Genom att utföra empiriska experiment av de olika VI och bandkombinationer sompresenteras i denna studie kunde några indikationer utmärkas. På grund av problematiken med de olika påverkande faktorerna, som bland annat lokalt klimat i kombination med tröskelvärden, var det svårt att fastställa en fullständig bedömning. Vårslutsats visar att de använda vegetationsindex och de två bandkombinationer tillsammans med den spatiala upplösningen, som Sentinel-2 erbjuder, inte uppnår det someftersträvas i denna studie. Anledningen till detta var att möjligheten att identifieraenstaka sjuka träd i studieområdet saknades.