Interkultur i förskolan : En studie om förskolechefers arbete inom interkulturell kompetens.

Sammanfattning: Det svenska samhället har i takt med internationalisering blivit mer rikt på kulturer. För att kunna möta människor med olika kulturella bakgrunder och forma ett jämlikt samhälle med respekt och förståelse för allas olikheter krävs interkulturell kompetens, ett arbete som ska initieras redan i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolechefer i en mindre kommun uppfattar interkulturell kompetens och hur de arbetar för att främja sin personals kompetens inom detta. Då studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar kring interkulturell kompetens i förskolan blir studien av kvalitativ karaktär. Utifrån den valda metodansatsen fenomenografi har vi använt oss av tematiska intervjuer som datainsamlingsmetod. Undersökningens empiriska material bygger på sju tematiska intervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt och ett interkulturellt perspektiv .Resultatet av våra intervjuer visar att förskolechefer uppfattar interkulturell kompetens i sina verksamheter utifrån tre kategorier vilka vi valt att benämna olikheter mellan verksamheter, värdegrundsarbete och bemötande. Förskolecheferna kunde se att det fanns olika kulturella kompetenser hos den befintliga personalen, bland annat att pedagogerna själva hade en annan kulturell   bakgrund.   För  att   främja  sin   personals   interkulturella  kompetenser  erbjuds framförallt kompetensutveckling inom ett projekt som kallas läslyftet, men också genom att ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som redan finns genom det kollegiala lärandet. Personalen får stöd i det interkulturella arbetet genom tolkar, modersmålstränare och en nyanländaorganisation. Språkets betydelse är ytterligare en aspekt som sätter prägel på hela resultatdelen  och  det  interkulturella  arbetet.  Med  språket  utvecklas  också  människans identitet.  Utifrån  resultatet  menar  vi  att  det  är  väsentligt  att  det  kollegiala  lärandet förekommer kontinuerligt, då både förskolechefer och pedagoger kan lyfta frågor och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. Det är särskilt lämpligt i det interkulturella arbetet, då det är ett komplext ämne i förändring.