Resultatmanipulering genom goodwillnedskrivningar under covid-19-pandemin

Sammanfattning: Bakgrund och Problemdiskussion: Hanteringen av goodwill förändrades 2004 och har länge varit ett omdiskuterat ämne. Då goodwillnedskrivningar anses vara godtyckliga, är de associerade med resultatmanipulering. En form av resultatmanipulering är big bath och innebär att överdriva kostnader i sämre tider för att minska framtida belastning på resultatet. Covid-19-pandemin fick stor påverkan på världsekonomin och för att motverka de negativa konsekvenserna gav den svenska staten ut bidrag. Negativ extern påverkan och statliga stöd kan ha skapat ett incitament hos företag att medvetet skriva ned goodwill överdrivet mycket. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om man kan urskilja resultatmanipulation genom att testa om det finns något samband mellan abnormalt stora nedskrivningar av goodwill och statliga bidrag som gavs ut 2020. Metod: Urvalet består av 133 svenska noterade bolag som har redovisat goodwill för åren 2008-2010 samt 2020 och följer IFRS. Vi jämför hur goodwillnedskrivningarna har förändrats från finanskrisen till covid-19-pandemin och skapar en multivariat regressionsanalys med statliga bidrag som testvariabel och använder oss av kontrollvariabler som är vanliga i tidigare forskning. Data har samlats med hjälp av databasen Capital IQ med undantag för statliga bidrag som har samlats in för hand. Analys och slutsats: Vi hittat ett positivt signifikant samband mellan abnormala goodwillnedskrivningar och statliga bidrag. Detta styrker vår hypotes om att statliga bidrag kan ha gett incitament för abnormalt stora nedskrivningar. Det finns även en positivt och signifikant samband mellan företag som går med förlust och abnormala goodwillnedskrivningar, vilket kan förklaras av big bath-teorin. Slutsatserna bör däremot göras med stor försiktighet då förklaringsgraden i regressionsmodellen är låg och för att modellen inte är signifikant. Förslag till vidare forskning: Återupprepa studien och ta med åren 2021 och 2022 för att se om det har skett många goodwillnedskrivningar efter 2020 och på så sätt kunna göra en bättre jämförelse med finanskrisen, eller återupprepa studien med ett större urval. Alternativt göra en jämförelse mellan länder där statliga stödåtgärder har skiljt sig från varandra.