En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens "Handbok för egenkontrollprogram med HACCP"

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Avdelningen för Teknisk vattenresurslära

Sammanfattning: Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten. Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda. Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken. En grupp med anställda på VA-verket i Malmö Stad följde handbokens arbetsgång och försökte utvärdera processen medan arbetet pågick. Det konstaterades att handboken behövde en del förändringar för att fullt ut kunna fungera som ett effektivt verktyg i framtagandet av en HACCP-plan. Särskilt önskvärt är det att handboken kompletteras med fler exempel så att arbetsmoment och begrepp blir tydligare. I den tredje delen av rapporten behandlas begreppen riskanalys och riskhantering. Några vanliga riskanalysmetoder presenteras kortfattat. I denna del ingår en matematisk undersökning om hur olika värderingar av parametrarna konsekvens, frekvens och sannolikhet för avhjälpande åtgärd påverkar en rangordning av hälsofaror och/eller kritiska styrpunkter. Resultaten från sex förslag på bedömningsskalor jämfördes med Svenskt Vattens förslag i handboken. Resultaten diskuteras och det konstateras att olika bedömningsskalor kan resultera i helt olika rangordningar. För att kunna ta till sig en rangordning krävs det att syftet med den är klargjord så att parametrar kan viktas på ett lämpligt sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)