När Karlstad blev till Venedig : En studie om den stora översvämningen i Karlstad 1916

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att ytterligare försöka belysa effekterna av 1916 års stora översvämning i Karlstad och vad den hade för effekter på staden och dess invånare, samt hur den mediala gestaltningen förändrats. Det gjordes med hjälp av undersökningsfrågorna:  §  Hur påverkades befolkningen i Karlstad under översvämningen och efterkommande år? §  På vilket sätt hjälpte Karlstad som stad de som drabbats av översvämningen? §  Vilken roll har översvämningen 1916 spelat i den massmediala gestaltningen av översvämningar under 1900-talet? Översvämningen som drabbar Karlstad och Klarälven i maj 1916 i är den största översvämningen under 1900-talet som även kommer hastigt och utan förvarning. Den sent ankommande våren gjorde att stora mängder snö smälte under en begränsad tid och bildade en vårflod. Stora områden översvämmades och många fastigheter i Karlstad blev skadade av vattenmassorna. Skador uppstod även på åkermark samt andra ägodelar som staket och tomter. Invånarna i Karlstad fick i stora delar av staden ta sig fram med hjälp av roddbåtar på de översvämmade gatorna medan militären byggde fördämningar och vallar. Översvämningen lever kvar i det kollektiva minnet hos de bosatta i staden och i kringliggande områden. I de kommunala arkiven har material från Stadsfullmäktige i Karlstad mötesprotokoll från åren 1916-1918 samt Drätselkammaren i Karlstads handlingar undersökts. Det som eftersöktes var beslut och diskussioner gällande ekonomisk ersättning samt hur de besluten var tänkta att tillämpas via en kvalitativ innehållsanalys. För presstudien har tidningsartiklar mellan åren 1916-2016 undersökts för att belysa de skillnader som går att utskilja i nyhetsrapporteringen kring översvämningar.    De ekonomiskt utsatta och mindre välbärgade familjerna i staden prioriterades vid utbetalningarna och till dessa gavs det fulla beloppet av deras uppskattade skador. Invånare med bättre ekonomiska förutsättningar fick i stället bara ersättning för hälften av det värde som deras skador uppskattades till. En för tiden stor summa pengar på 21 000 kronor avsattes för de bönder som på landsbygden drabbats av skador på åkerareal och förlorad skörd. Karlstads Stad sökte ekonomiskt bistånd av staten för att bekosta dessa utgifter vilket beviljades. Beslutet som togs att hjälpa stadens invånare ekonomiskt beslutades i Stadsfullmäktige samma månad i maj 1916 och som argument för detta anges översvämningens överraskande inträffande samt de otänkbara skadorna den vållat.    Det ekonomiska ersättningsystemet som användes vid översvämningen 1916 har likheter med hur översvämningen av Mississippifloden 1993 hanterades av amerikanska myndigheter. Svenska MSB fungerar på ett liknande sett fast då mellan stat och kommun där kommuner får ansöka av ersättning till ett belopp på max 60% av de skador eller kostnader som orsakats till följd av en översvämning. Det går alltså att göra internationella kopplingar över olika tidsperioder där det förhåller sig på liknande sätt att staten bör hjälpa dess invånare med ekonomiska stödpaket vid händelse av omfattande naturkatastrofer.    I gestaltningen av översvämningar har rapporteringen från landets tidningar följt vissa röda trådar där en del är oförändrade under seklet av det som undersökt i uppsatsen. De röda trådarna och likheterna som går att urskilja är att översvämningen 1916 har använts kontinuerligt under hela perioden använts som en måttstock för att avgöra omfattningen av senare års inträffade översvämningar samt i beräknandet av de effekter som stundande översvämningar förväntas orsaka. Genom de 100 år som pressundersökningen behandlar sker rapporteringen av översvämningen med ett primärt fokus på de skador och ekonomiska förluster samt negativa effekter som orsakats av översvämningen. Under 1950-talet är det möjligt att först se en förändring på hur gestaltningen av översvämningar blir mer nyanserad och ett annat perspektiv träder fram. Nyhetstidningar börjar även började inkludera stundande översvämningar, riskbedömningar av sådana översvämningarnas eventuella omfattning samt vilka risker det fanns för stundande översvämningar.