Populist, javisst : En kvalitativ studie om svenska politiska aktörers användning av populism i politisk kommunikation

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)

Sammanfattning: Populism har de senaste åren blivit ett ökande fenomen i västvärlden, där partier och politiska aktörer som benämns som populistiska vinner alltmer mark. Även årets riksdagsval i Sverige följde denna trend, där Sverigedemokraterna (ett parti som har beskrivits som populistiskt) blev det näst största partiet och samarbetsparti till den nya regeringen. Trots kommunikationens viktiga roll inom populism har denna aspekt av populism i det stora hela oftast blivit förbisedd inom forskningen. Det gäller också tidigare forskning om populism i Sverige, som oftast har fokuserat på populistiska aktörers innehåll och deras ideologiska positioner. Tidigare forskning om populism i Sverige har också oftast fokuserat på partiet Sverigedemokraterna och inte studerat andra partiers användning av populism. Mot bakgrund av denna lucka i forskningen samt Sverigedemokraternas framgångar och konventionella partiers beslut att samarbeta med partiet, har denna studie valt att undersöka om och i sådana fall hur tre svenska politiska aktörer (Ulf Kristersson, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson) använder sig av populism i sin politiska kommunikation. Syftet har varit att undersöka hur populism som politisk kommunikation används och tar sig uttryck. Konkret har uppsatsen, genom en tematisk analys, analyserat de tre partiledarnas Almedalstal valåret 2022 och med hjälp av det teoretiska ramverket undersökt vilka populistiska element som kan urskiljas i talen och hur de används i den politiska kommunikationen. Studien identifierade att alla dessa tre politiska aktörer använde sig av populism för att mobilisera väljarstöd, men att de gjorde det med hjälp av populism på olika sätt, genom tre olika identifierade teman. Ulf Kristersson använde sig av det identifierade temat den rättfärdiga vinnaren genom att använda sig av populism för att framhålla sig själv och sin sida som den rättfärdiga och kompetenta vinnaren av valet. Jimmie Åkesson använde sig av populism i de identifierade temat landets räddare för att framställa Sverige som ett land i djup kris och han och hans parti som de enda om kan rädda landet. Till sist använde sig Magdalena Andersson av det identifierande temat mobiliseringen av en nationell gemenskap, där hon till skillnad från Kristersson och Åkesson använde sig av populism för att framhålla en enande svensk identitet och kultur som väljare kan identifiera sig med. Studiens resultat mynnar ut i en diskussion om användningen av begreppet populism och om man mer ska se populism som en komponent av politiska aktörers kommunikation och inte som ett definierande drag av politiska aktörers politiska identitet. Detta med tanke på att resultatet av studien visade att alla de politiska aktörerna använde sig av populism trots deras politiska och ideologiska skillnader.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)