Aktiva pauser i skolan. En fallstudie om pedagogers och elevers upplevelser av att utföra rörelsepauser i klassrummet, samt deras upplevelser om hur undervisningen efter idrottslektionen påverkar dem

Sammanfattning: Syftet med studien är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv studera en klass i årskurs tre som använder sig av rörelsepauser i klassrummet. Jag analyserar hur de upplever att aktiva pauser påverkar dem och vad det har för effekter på dem. Studien behandlar även pedagogernas och elevernas upplevelser om hur lektionen efter idrotten påverkas dem. Jag gjorde en fallstudie genom semistrukturerade intervjuer med två pedagoger och fyra elever från klassen. Mina frågeställningar är hur pedagoger och elever upplever att rörelser i klassrummet påverkar dem under deras skoldag, samt hur undervisningen efter idrottslektionen påverkar dem. Den genomgående upplevelsen jag fick genom tolkning av mina sex respondenter är positiva effekter. De talade huvudsakligen om glädje, hälsofrämjande, koncentrationsförmåga, samhörighet och gruppdynamik och dessa teman utgör rubriker i uppsatsens resultat. Pedagogerna ser ett samband mellan rörelserna och elevernas energi och förbättrad koncentrationsförmåga, speciellt elever med särskilda behov. De upplever att eleverna får utlopp för sina rörelser genom att intensivt göra pulshöjande övningar under 10 minuter. De upplever också att elevernas hälsa påverkas positivt genom att de får en chans att röra på sig under skoltid. Eleverna upplever glädje och samhörighet, samt att de orkar och får mer energi till att arbeta efter att de har haft rörelsepaus i klassrummet. Pedagogerna har inte sett några konkreta resultat i elevernas skolarbete än, men det är inte det viktigaste menar klassläraren. Hon berättar att det finns flera andra positiva effekter, så som känslan av att göra något tillsammans, få ett avbrott på det långa förmiddagspasset och att eleverna får rört på sig under skoltid.