Lärares upplevelse av elevinflytande : ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/Övrig skolnära forskning; Högskolan i Jönköping/Övrig skolnära forskning

Sammanfattning:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.

Studien visar på olika förutsättningar för inflytande. Det finns elever som endast får göra de enkla, oväsentliga valen i klassrummet medan andra får vara med och planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärarna upplever sig trängda mellan det centrala innehållet i kursplaner och styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Enligt lärarna finns det ett behov av kollegial tolkning av styrdokumentens intentioner för att klargöra begreppet elevinflytande. En tydlig skolorganisation förstärker delaktighet liksom tydliga lärare som leder in elever i ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarna visar på att elevinflytande engagerar även föräldrar, vilket medför att eleverna får en positiv inställning till skolan. En av studiens paradoxala slutsatser är att elevinflytande kan exkludera svaga elever som inte får möjlighet att göra sig hörda. En annan slutsats är att dagens skola har ett stort fokus på kunskapsbildningen, vilket gör att elevinflytandet inte får den dignitet som styrdokumenten beskriver.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)