Vem bär ansvaret? : En studie om gymnasielärares perspektiv på HBTQIA+-inkludering inom skolan

Sammanfattning: HBTQIA+-personers ökade risk för psykisk ohälsa är nära kopplad till minoritetsstress, vilket innebär att dessa personer ofta utsätts för kränkningar, hot och diskriminering. Detta resulterar i en märkbar skillnad i upplevd psykisk ohälsa jämfört med personer som inte identifierar sig som en HBTQIA-person, då samhället övervägande formas efter en heteronormativ modell. Skolan, som spelar en stor roll i ungdomars liv och hälsa, ska enligt skollagen aktivt arbeta med inkludering. Genom att aktivt arbeta med detta kan skolan spela en central roll i att minska de negativa konsekvenserna av minoritetsstress och därigenom främja en positiv psykisk hälsa för HBTQIA+-elever. Detta stödjer inte bara deras individuella välmående utan bidrar även till att skapa en inkluderande och respektfull skolmiljö för alla elever. Tidigare forskning visar även på att det finns en viss problematik i att skapa en inkluderande miljö inom skolan. Syftet med vår studie är därför att undersöka vilka hinder och stödjande faktorer som påverkar gymnasielärares förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö för HBTQIA+-elever inom skolan. För att besvara studiens syfte har studien använt sig av en kvalitativ metodansats, där semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare har utförts. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade datamaterialet, totalt identifierades fyra huvudteman och nio underkategorier. Studiens resultat visar på utmaningar inom skolan kring inkludering av HBTQIA+-elever, där ansvaret ofta vilar på enskilda lärare i stället för på en proaktiv organisatorisk nivå. Skolan visar sig vara reaktiv och saknar tydliga riktlinjer för normkritik och inkludering. Ett ytterligare resultat tyder på att en heteronormativ kultur är framträdande och formar skolmiljön. Det är viktigt att notera att dessa resultat grundar sig på lärarnas perspektiv och erfarenheter inom skolsystemet. Slutsatsen framhäver behovet av utbildning på både individuell och organisatorisk nivå som avgörande för att motverka denna kultur. En ytterligare indikation understryker vikten av att skolledningen behöver vara mer aktiv i inkluderingsarbetet, och en kontinuerlig implementering av detta arbete över året är önskvärd för att skapa en varaktig inkluderande miljö. Studien poängterar vikten av organisatoriskt ansvar och systematiska insatser för att skapa en enhetlig och långsiktig inkluderande skolmiljö.