Musselmjöl : Foderalternativet som renar haven

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell produktion

Författare: Alexander Nilsson; Johanna Öhrling; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä. Syftet kommer att behandlas utifrån följande frågeställningar: • Varför behövs det ett nytt proteinfoder i ekologisk produktion? • Varför är musselmjöl en näringsmässigt bra ersättare till fiskmjöl? • På vilket sätt kan musselodlingar bidra till en hållbar utveckling i ett större perspektiv? • Hur kan man få lönsamhet med den produktionsmetod för musselmjöl som finns idag? Det primära empiriska materialet i vår rapport består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utvalda personer knutna till eller som utgör forskningsfronten av musselmjöl i Sverige 2013. Urvalet av respondenter har spelat en central roll då vi vill belysa vår frågeställning ur olika synvinklar från personer med olika position och från olika instanser. Resultatet av vår studie har visat att musselmjöl är likvärdigt fiskmjölet rent näringsmässigt och därmed på ett bra sätt tillgodoser hönans specifika proteinbehov i en foderblandning. Till skillnad från fiskmjöl är det däremot klassat som ekologiskt foder vilket bekräftar att det är föredra ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Eftersom musslor tillgodogör sig näring genom filtrering av de näringsämnen som finns i överskott i våra hav, bildar odling och skörd av musslor ett kretslopp av närsalter som i sin tur bidrar till minskad övergödning och gynnar en hållbar utveckling. Problemet är att råvarupriset på musslor är för högt för att musselmjölet ska kunna säljas till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med till exempel fiskmjöl, men eftersom grundtanken är att musselodlingar ska vara en miljöåtgärd finns tanken att de ska det ska bli lönsamt med hjälp av miljöersättning. Avskaffning mot det förbud som finns mot användandet av syntetiska aminosyror i ekologiskt foder skulle kraftigt underlätta för de ekologiska äggproducenterna. Att få fram ett idealt foder som klarar av det näringsmässigt höga krav som måste tillgodoses hos fjäderfäna för att prestera optimalt utan att fara illa är väldigt svårt, vilket krävs av dem i dagens intensiva produktion därde nästan lägger ett ägg om dagen. Sammanfattningsvis är det mycket som tyder på att fiskmjölet måste bytas ut för att målet om ett 100 % ekologiskt foder ska vara möjligt. Både ur närings-, och hållbarhetssynpunkt är musselmjölet konkurrenskraftigt mot fiskmjölet, däremot behövs en regeländring i EU:sregelverk eller att Sverige bistår med pengar för miljöersättning för att det ska gå att få någonlönsamhet med den produktionsmetod som finns idag och där är vi ännu inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)