Svaghetszoner i Citybanans tunnelsystem med koppling till lineament på byggnadsgeologiska kartan över Stockholm

Sammanfattning: Citybanan är ett omfattande projekt som inkluderar många entreprenader och myndigheter med syfte att möjliggöra en tätare och punktligare tågtrafik genom Stockholm. Att bygga en tunnel genom berg är avancerat och riskabelt. För att minimera riskerna görs ett omfattande arbete för att beskriva bergets kvalitet. Under tunneldrivningen karteras berget frekvent med hjälp av olika klassificeringssystem för att ha kontroll över byggnationen. Den byggnadsgeologiska kartan visar på sprickzoner och krosszoner som är baserad på lineament, vilket innebär höjdskillnader i berggrunden. Beroende på hur stor höjdskillnaden är har lineamenten tolkats som mindre eller större strukturer. I och med att svaghetszonerna inte är observerade i berggrunden finns en viss osäkerhet i hur de framträder. Utifrån ritade profilerna har zonerna klassificerats för att sedan se om de stämmer överens med lineamenten på den byggnadsgeologiska kartan. Samtliga zoner återfinns i tunneln dock finns en viss variation i utbredningen. Vid karteringen av den sprängda tunneln tillhandahålls ett facit över svaghetszonerna som tunneln korsar. Då zonerna är klassade beroende på sin utbredning undersöks hur de skiljer sig åt när/om de framträder i tunneln. Genom att undersöka hur väl zonerna på byggnadsgeologiska kartan överensstämmer med verkligheten kan kostnaderna i ett initialt skede hållas nere i liknande projekt.