Den nya skolkorridoren : En kvalitativ studie om preventivt arbete mot nätmobbning i skolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)