”Varför ska jag lära mig arabiska? Jag bor ju i Sverige.” -En studie av språkval i två arabiska familjer.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: I föreliggande studie undersöktes hur ungdomar och föräldrar i två arabiska familjer i Sverige ser på sin relation till språken i sin vardag över tid samt vilka faktorer som påverkat deras språkval. I fokus ligger deltagarnas upplevelser relaterade till arabiska språket, men även betydelsen av andra språk lyfts i olika sammanhang. Deltagarnas berättelser ger en bild av hur individer med ett liknande ursprung har olika erfarenheter och upplevelser av språken i sina liv; en deltagare är uppvuxen i ett arabiskspråkigt land och flyttade till Sverige som vuxen, en annan kom till Sverige som barn och växte upp i en familj som tidigt övergav arabiskan till förmån för svenskan. Två deltagare är födda i Sverige på 2000-talet; den ena uppvuxen med arabiska som hemspråk, den andra med svenska som hemspråk. Den ena familjen har genom åren bevarat sin arabiska dialekt i hemmet, medan den andra familjen idag befinner sig i ett slags revitaliseringsprocess där arabiskan på senare år blivit alltmer närvarande i familjens liv. Det övergripande resultat som framkommer är att arabiska språket på senare år blivit mer levande i deltagarnas liv. Dels har digitala mediers och ny teknologis intåg i hemmen möjliggjort användandet av språket på ett slags gränslösa arenor; såväl i kontakt med släktingar i andra länder som i andra sammanhang. Dels har händelser på makronivå i form av kraftigt ökad immigration från arabvärlden bidragit till att det finns ett större behov av arabiska språket i exempelvis skola och arbetsliv. Samtliga deltagare har på senare år börjat återuppliva eller utveckla sina tidigare kunskaper i arabiska; i ungdomarnas fall handlar det främst om utvecklingen av sin arabiska dialekt och förståelsen av andra arabiska dialekter, medan föräldrarna även börjat lära sig eller utveckla sin standardarabiska. I studien diskuteras även möjligheten att i studier av individers språkval, använda och utveckla en äldre modell för analys av språkbyte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)