Arbetstagares upplevelser av fysisk kontakt på en daglig verksamhet : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: 2019 drabbades världen av en global pandemi. Det har påverkat det sociala arbetet i Sverige på olika sätt. Rekommendationer och restriktioner gällande exempelvis social distansering har påverkat vissa grupper i samhället. För arbetstagare inom daglig verksamhet har detta inneburit att man inte fått kramas eller på annat sätt vara fysiskt nära varandra. Ibland har också den sociala distanseringen varit svår och ibland omöjligt att genomföra för denna specifika målgrupp. Det har rått en frustration bland arbetstagare kring detta och flera av dem har känt en avsaknad av att få vara nära andra och till exempel kramas och ta i hand. Syfte: Studien syftar till att undersöka arbetstagares behov av fysisk kontakt på en daglig verksamhet under coronapandemin. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts inom ramen för denna studie. Detta innebär att sex arbetstagare har intervjuats.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika teman som upptäcktes i och med intervjuerna. Det första temat, Bristen av fysisk kontakt, rör arbetstagarnas upplevelser av att hålla avstånd under pandemin. Det andra temat, Fördelar med restriktionerna, handlar om arbetstagarnas uttryck om de positiva sidor som de ansett pandemin fört med sig. Det sista temat, Upplevelsen av munskydd, sätter fokus på arbetstagarnas tankar om att coacherna på den dagliga verksamheten burit munskydd och visir under pandemin. Slutsats: Min slutsats är att arbetstagarna har olika upplevelser gällande behovet av fysisk kontakt på den dagliga verksamheten. Majoriteten anser att fysisk kontakt är någonting betydelsefullt som finns i deras vardag dagligen och som visar sig på olika sätt; man tar i hand, kramas eller gör high fives. Andra tyckte att det inte var lika viktigt med fysisk kontakt och hade inga problem med att pandemin innebar en begränsning av detta.  Diskussion: Då det faktiskt visade sig att arbetstagarna tycker olika gällande fysisk kontakt så kanske den dagliga verksamheten kan börja ta hänsyn till detta på olika sätt. Till exempel uttryckte arbetstagare att det var positivt att coacher besökte dem hemma under pandemin. Kanske kan detta vara ett, av eventuellt flera nya arbetssätt, som verksamheten kan fortsätta arbeta med?