Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystem

Sammanfattning: Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013 Författare: Emely Forsberg och Morgan Olofsson Handledare: Elin Funck Titel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystem Bakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa. Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att styra, följa upp och utvärdera utifrån. Ett av flera initiativ att ta fram standardiserade arbetsmiljöindikatorer leds av Swedish Standards Institute, SIS. I denna studie har en enkät skickats ut till de 21 medlemmarna i den kommitté vid SIS som arbetar med frågan. En tredjedel svarade på enkäten. Vidare har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter för tre av medlemmarna, nämligen ESAB, Sandvik och Vattenfall. Resultat, slutsatser: Såväl i enkät som i intervjuer framkommer att organisationerna ser arbetsmiljö som en framgångsfaktor och konkurrensmedel. ESAB och Sandvik ser till och med en god arbetsmiljö som en överlevnadsfråga när det gäller att vinna kunder. Organisationerna har lättare att se sambandet mellan arbetsmiljö och nyttan av densamma, men svårare att mäta och påvisa den samt än svårare att utvärdera utifrån arbetsmiljöaspekter. Intervjuerna visar också att företagen har svårt att i finansiella termer mäta vinsten av en god arbetsmiljö. Trots det har de tre intervjuade företagen de gångna åren satsat på arbetsmiljö. Alla tre företagen har också på något sätt integrerat arbetsmiljöindikatorer och nyckeltal vid sidan om finansiella nyckeltal i de redovisningar som görs för företagens högsta ledning. Däremot är det få som har integrerat arbetsmiljön i ekonomistyrningen. Den främsta indikatorn hos de tre är någon form av Lost Time Injury Rate, LTIR, som handlar om förlorad arbetstid i samband med en olycka eller skada. ESAB har räknat fram vinsten av att LTIR sjunker, av att medarbetare inte är borta från jobbet, till närmare 10 miljoner kronor på årsbasis. Vattenfall har räknat på hur lönsamma enskilda arbetsmiljöinvesteringar är. ESAB och Sandvik menar dock att den stora vinsten ligger i att arbetsmiljö är en nödvändighet för att vinna nya order och där är det svårare att mäta. Detta betyder att företagen kan styra och följa upp, men har svårare att utvärdera effekterna, vilket i sin tur inverkar menligt på möjligheten att styra. ESAB har, i frånvaro av möjligheten att mäta detta i finansiella termer, genomfört kvalitativa muntliga utvärderingar av arbetsmiljöns betydelse för en vunnen order. Vid sidan av de svar vi sökt till problemformuleringarna har vi också funnit att:  En drivande faktor för ESAB och Sandvik att skapa en god arbetsmiljö är kundkrav och för Vattenfall mer av moraliska aspekter. Varken kundorientering eller moraliska frågor i samband med arbetsmiljö i ekonomistyrning lyfts fram i tidigare forskning.  Företag har börjat få fram välutformade mätinstrument och praktiska metoder kring arbetsmiljö i styrningen, något som tidigare forskning menade saknas.  På en övergripande nivå finns det ett stort behov av att standardisera arbetsmiljöindikatorerna. LTIR är en arbetsmiljöindikator som fångar upp individers olyckor och skador och aggregerar dem till organisationsnivå för att där synliggöra konsekvenserna. LTIR skulle också, givet att den blir en standard, kunna aggregeras till bransch- och samhällsnivå.  LTIR och flertalet andra arbetsmiljöindikatorer som används handlar om utfall. Det som saknas är drivande indikatorer som mer direkt leder till en framtida utveckling. Här blir det intressant att följa de försök Sandvik och Vattenfall håller på med för att ta fram sådana drivande indikatorer.  Den form av kvalitativa utvärderingar som ESAB använder sig av skulle kunna vara ett komplement till mer traditionella nyckeltal och indikatorer för att synliggöra arbetsmiljön som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Här behövs vidare forskning och empiriskt arbete för att utforma modellen.