Space to Place : Effektivisera markutnyttjande både fysiskt och digitalt inom svensk stadsplanering

Sammanfattning: Städer runt om i världen expanderar i allt snabbare takt för att möjliggöra morgondagens behov och efterfrågan, vilket sker inom ramen för hållbar utveckling i flera sammanhängande dimensioner. Samtidigt som digitaliseringen och nya postindustriella värdeskapande fortgår, vilket resulterar i en förskjutning av de fysiska resurserna. Många stadsmiljöer står därför inför paradoxen att ha för mycket utrymme men förlorat innehåll och bristande tillgänglighet. Stadens exponentiella dragningskraft måste därmed kunna förändras parallellt med samhället för att upprätthålla en kontinuerlig användning. En alternativ lösning är att effektivisera markutnyttjandet med hjälp av digitala verktyg för att möjliggöra multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler. Denna studie har därför som syfte att kartlägga effektivisering av markutnyttjande i form av samutnyttjande och multifunktionell svensk stadsplanering, därtill undersöka befintliga digitala verktyg för att främja detta. Genom en litteraturstudie samt en fallstudie erhålls information som blev utgångspunkterna för studiens analys och diskussion där slutsatser så småningom drogs. Litteraturstudien behandlar historia och definitioner kring multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler samt digitala verktyg inom stadsplanering i form av planeringsstöd system (PSS). Även deras förutsättningar och hållbara miljömål för att möjliggöra en mer yteffektiv markutnyttjande av svenska städer. Fallstudien inleds med en beskrivning och kartläggning av ett ledande PSS nämligen, Cityscope samt hur den fungerar. Därefter beskrivs förutsättningar och utmaningar gällande implementeringen av ett digitalt verktyg som Cityscope inom svensk stadsplanering, detta för att underlätta arbetet mot ett mer effektivt markutnyttjande. Med särskild inriktning på Boverkets arbete kring digitalisering av stadsplaneringen, vilket kompletterades med en intervju med planeringsarkitekten John Hellman på Boverket.  Studiens slutsats innefattar bland annat förståelsen för att uppnå positiv stadsutveckling genom att effektivisera markutnyttjande där flera faktorer måste samarbeta, däribland sambandet mellan offentligt och privat, analysering av klusterbildningar i städers flödessystem, medborgardeltagande och ett grundat förtroende mellan ingående parter. För en varaktig utveckling, governance och förtätning krävs det att fastighetsaktörer utvecklas mot att inkludera fler verksamheter i samma lokal och multifunktionellt byggande för att skapa goda förutsättningar för hållbara stadsdelar. Detta kan göras möjligt med hjälp av befintliga digitala verktyg som exempelvis Cityscope, men där fokus i framtiden ligger i att myndigheter inom stadsplanering måste sammanföra korrekt, konsekvent och opartisk stadsrelaterad data samt se över ingående lagstiftning för att möjliggöra mer yteffektiva städer.