Ökat välbefinnande av odling : En kvalitativ studie om upplevt välbefinnande hos unga friska människor

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Josefin Meyer; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av välbefinnande bland unga friska människor som odlar. För att begränsa begreppet välbefinnande valdes tre mindre områden inom det större området och resulterade i följande forskningsfrågor: upplever dessa personer att odlingen påverkar (1) deras sociala umgänge, (2) deras stressnivå och (3) deras dagliga fysisk aktivitet? Metod I denna kvalitativa studie var samtliga deltagare kvinnor vilka hade en medianålder på 28 år. De odlade på kolonilott eller i gemenskapsodling mellan 8 och 24 timmar per månad under odlingssäsongen. Med en semistrukturerad intervjuguide intervjuades dessa fyra personer om deras erfarenheter av odling. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat Resultaten pekar på att det sociala umgänget påverkar i vilken utsträckning deltagarna odlar, men odlingen är inte ett sätt att söka ny kontakter. Samtidigt bidrar odlingen med sociala kontakter som odlarna annars inte skulle ha. Samtliga kolonilottsodlare upplever att odlingen erbjuder återhämtning och stressreduktion, men även att odlingen i sig kan bidra till stress. Den deltagare som odlar i gemenskapsodling verkar ha något andra syften med odlingen utöver det egna välbefinnandet så som att det upplevs vara utvecklande för dennes barn och stärkande för det lokala samhället. Ingenting pekar på att odlingen bidrar till en ökad fysisk aktivitet hos någon av deltagarna. Dock verkar det fysiska arbetet vara en bidragande faktor till att deltagarna upplever odlingen som stressreducerande. Slutsats Odlingen påverkar deltagarnas välbefinnande både positivt och negativt. De positiva upplevelserna väger dock över och bidrar till ett ökat välbefinnande. Att visa på enskilda faktorer som bidrar till denna ökning är svårt då resultaten pekar på att det är en samverkan mellan både de sociala vinsterna, återhämtningen och den fysiska aktiviteten som tillsammans ger deltagarna ett ökat välbefinnande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)