"Fru och barn och radhus kan du ha själv" : Om 1970-talet, jämlikheten och kärleksförhållandet i Gun-Britt Sundströms roman Maken

Sammanfattning: p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 8.0px 0.0px; line-height: 13.0px; font: 11.0px 'Times New Roman'; color: #000000} span.s1 {font-kerning: none} Uppsatsen behandlar kärleksförhållandet i Maken i relation till tidens diskurs, framför allt vad gäller feminism, jämlikhet och förhållandet mellan män och kvinnor. Syftet är att ta reda på vilka sätt Maken speglar, motsätter eller på andra sätt förhåller sig till den sociala och kulturella kontext då den utspelar sig (sent 1960-tal och en bit in i 1970-talet). Detta sker genom att aspekter som makt, sexualitet och könsroller inom förhållandet undersöks och jämförs med tidens ideal och debatt. Därtill analyseras romanens dialog, karakterisering och (i viss utsträckning) narratologiska grepp och berättarteknik. Analysen visar på hur Martina ifrågasätter äktenskapet som kvinnofientlig institution, och därmed genomgår en medvetandegörande process. Däremot ifrågasätter hon inte problematiska könsroller i samma utsträckning, till exempel då hon själv tar på sig skulden för Gustavs otrohet och inte konfronterar hans sätt att negativt kommentera hennes utseende. Även läsaren får möjligheter att medvetandegöras och se hur det privata blir strukturellt och därmed politiskt. Detta sker både genom att läsaren får ta del av den kvinnliga protagonistens (Martinas) medvetandegöring, men också genom möjlighet till igenkänning och genom att få ta del av nya kvinnoroller som kan fungera som förebilder. Uppsatsen berör också hur förhållandet speglar tidens kvinnopolitiska brytningsperiod och andra vågens feminism. Gustav symboliserar äldre tiders mer traditionella och bakåtsträvande ideal medan Martina intar en mer kritisk position då hon motsätter sig äktenskapets begränsande effekt på kvinnor. Ytterligare en viktig aspekt som berörs är vilka maktförhållanden som finns mellan paret i deras relation, hur dessa yttrar sig och hur de skiftar under handlingens gång. På ytan verkar förhållandet relativt jämställt, men det finns också tendenser som visar på att en könsmaktsordning är närvarande. Men det är inte bara kön som påverkar (och försvårar) parets strävan efter jämlikhet i relationen, utan även olika inställning till kärlek och moral. De privata aspekterna i romanen är därför både kvinnopolitiska såväl som filosofiska.