Framtida beskattning av robotar : En studie i förhållande till kraven på god skattelagstiftning och befintliga beskattningsmetoder.

Sammanfattning: Under de senaste åren har en internationell diskussion angående robotskatt blossat upp. Den tekniska utvecklingen sker snabbare än aldrig förr. Redan i dagsläget finns det teknik som möjliggör att hälften av dagens arbetsuppgifter skulle kunna automatiseras. Cirka 60 procent av Sveriges skatteintäkter kommer i dag från skatt på förvärvsarbete. Skulle hälften av dagens arbetsuppgifter automatiseras riskerar således staten och kommunerna att förlora en stor del skatteintäkter. Debatten är för närvarande i ett stadium då det diskuteras huruvida robotar bör eller inte bör beskattas. I detta studium anlägger vi ett skatterättsligt perspektiv på den debatterade frågan med syftet att tillföra debatten ytterligare en dimension. Svårigheterna med att utforma en robotskattelag är dels att definiera begreppet robot skatterättsligt dels att utreda om en robotskattelag skulle vara förenlig med de krav som ställs på en god skattelagstiftning. Kraven som ställs på en god skattelagstiftning verkar likt krafterna i ett spänningsfält. Vissa av kraven är till och med motstridiga och en god skattelagstiftning uppvisar en balans mellan dessa krav. I uppsatsen utreder vi huruvida en robotskatt, då den utformas i enlighet med någon av de tre befintliga beskattningsmetoderna punktskatt, objektskatt samt inkomstskatt på schablonintäkt, uppvisar en acceptabel balans mellan de krav som ställs på en god skattelagstiftning. Genom den analys vi företagit i uppsatsen har vi kommit fram till att en robotpunktskatt skulle vara relativt ineffektiv med hänsyn robotskattens fiskala primärmål. Däremot har vi kommit fram till att en robotobjektskatt samt inkomstskatt på robotschablonintäkt skulle kunna uppvisa en acceptabel balans mellan de krav som ställs på en god skattelagstiftning.