Föräldrars perspektiv på val av skola för sitt barn med hörselnedsättning

Sammanfattning: Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång.