Civilrättsliga hinder för ett ändamålsenligt LSS-boende - om normkollisioner mellan hyreslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Sammanfattning: När LSS-boenden inrättas som sedvanliga hyresrätter blir såväl LSS som hyreslagen tillämplig. Uppsatsen rör sig i gränslandet mellan offentlig rätt och civilrätt och belyser en problematik som uppstår när regelverk från olika rättsområden influerar samma rättsliga relation ifråga om omsorgsbehövandes rätt till insatsen boende med särskild service. Den offentligrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen bygger på olika logiker som kan ge upphov till normkollisioner där endera norm måste åsidosättas till förmån för en annan. I uppsatsen granskas två exempelsituationer där LSS och hyreslagen blir tillämplig samtidigt: besittningsskydd till LSS-bostaden och hyressättningen av densamma. Syftet med uppsatsen är att kritisk granska hur normkollisioner, som uppstår när de ifrågavarande exempelsituationerna regleras av såväl offentligrättslig som civilrättslig lagstiftning, påverkar insatsen ifråga om ändamålsenlighet. Ett antal politiska ändamål kretsar kring den ifrågavarande insatsen och frågan är om hyreslagen utgör ett bra kompletterande rättsligt verktyg i att uppnå dessa politiska ändamål, eller om det snarare leder till att den hyresrättsliga rationaliteten skapar ideologisk påverkan inom LSS-området i sådan grad att genomslagskraft av de politiska ändamålen förhindras. I uppsatsen påvisas att hyresrättsliga regler ges företräde framför regler och rättsprinciper inom LSS när konkreta rättsregler eller rättsprinciper hamnar i konflikt. Därefter undersöks hur konsekvensen av normkollisionerna påverkar möjligheten till genomslagskraft av de politiska ändamålen bakom insatsen boende med särskild service. Uppsatsen undersöker sedermera huruvida det är möjligt att se på förhållandet mellan offentlig rätt och civilrätt på ett annat sätt, på så vis att offentligrätten begränsar tillämpningsutrymmet för civilrätten för att lagstiftningen ska ges bättre förutsättning att åstadkomma åsyftad förändring via rättssystemet, men även för att begränsa de negativa effekter som normkollisionerna ger upphov till. Ytterst ämnar således uppsatsen belysa hur synen på förhållandet mellan offentlig rätt och civilrätt kan modifieras för att en hyresrättslig hantering av LSS-boenden ska bli mer ändamålsenlig.