Förskollärare, språkutveckling och nyanlända barn

Sammanfattning: Denna empiriska studie handlar om hur förskollärare resonerar kring arbetet med språkutveckling hos nyanlända barn. För barn med ett annat modersmål än svenska är förskolan en bra början för de nyanlända barnen att lära sig det svenska språket. Med ovanstående som grund blev syftet att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling och frågeställningarna blev: 1. I vilka situationer och på vilka sätt sker nyanlända barns språkutveckling? 2. Vilka redskap och resurser har pedagogerna till sitt förfogande för att stödja nyanlända barns språkutveckling? För att kunna besvara frågeställningarna gjordes semi-strukturerade intervjuer på fem olika mångkulturella förskolor där jag intervjuade sex förskollärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tre teoretiska begrepp: artefakter, verbal- och icke-verbal kommunikation.Resultatet visade bland annat att språkutvecklingen sker överallt och hela tiden. Pedagogerna för diskussioner, samtalar och benämner allt för det nyanlända barnet för att de ska utvecklas i språket. Resultatet visade även att pedagogerna använder sig av olika fysiska och psykologiska redskap för att göra sig förstådda för de nyanlända barnen. Pedagogerna använde sig bland annat av TAKK, bildkort och olika resurser som exempelvis andra barn eller föräldrar för att kunna kommunicera med de nyanlända barnen.