Aspekter på höst- och vårföddaköttraskalvar i liggbåssystem

Sammanfattning: Målet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som är byggt förtraditionsenlig vårkalvning) passar till höstfödda kalvar där djuren blir väsentligt större när delämnar stallet för bete än vad som är normalt med vårfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur påverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvårfödda kalvar uppfödda i liggbåssystem.En studie gjordes i april 2009 där man undersökte om det fanns någon skillnad i aktivitetmellan de äldre höstfödda kalvarna och de yngre vårfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes på höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman. Här bedömdes om djuren belastade inredning vid in- ochutpassage ur kalvgömman.Höstkalvarna är betydligt mer aktiva än de yngre vårkalvarna. Höstkalvarna tar mer än 500steg mer än vårkalvarna per dygn. Även när man studerar hur mycket de står och ligger så ärhöstkalvarna mer aktiva än vårkalvarna. Stenhammars besättning har mycket god hygien trotshög djurbeläggning och att uppfödning i liggbåssystem kan ge något mer nedsmutsade djur.Reglerna kring kalvgömman verkar gälla yngre vårfödda kalvar för enligt mina observationerså är det sju av tio djur som på något sätt går emot eller har problem med att ta sig igenom inochutpassagen till kalvgömman, vilket gör att en del väljer att lägga sig på en koplats som isin tur gör att kon lägger sig på spaltgolvet.Kalvgömmornas utformning till de större höstkalvarna är något som borde ses över eftersomde är större, äldre och livligare samt att de gärna lägger sig på en koplats. Flyttningen av djurär något som borde ses över då det tar tid och är krångligt. Detta skulle kunna effektiviserasmed enklare öppningsbara grindar och dörrar. Kalvning och betäckning är också något som ärett riskmoment på Stenhammar. Tjuren måste betäcka på stall och risken är stor att han gör sigilla. För att effektivisera kalvningarna skulle man kunna låta de kor som kalvat gå i en egengrupp för att få en ännu bättre överblick. Avelsmålet på Stenhammar är att få fram individersom lämnar friska, sunda och produktiva djur som är lämpade för betesuppfödning undersvenska förhållanden. Målet med besättningen är när den är helt uppbyggd att den skall beståav ca 300 moderdjur och lika många kalvar vid betessäsongens slut. Om det vore möjligt såskulle man försöka att koncentrera kalvningsintervallet så att det inte flöt ihop till en endalång kalvningssäsong.