Nyttomaximering av en solcellsanläggning : En jämförelse mellan ett konventionellt- och ett smart solcellssystem.

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Sammanfattning: Detta kandidatexamensarbete utvärderar och jämför en befintlig solcellsanläggning med installerat energilager samt en smart växelriktare i Farsta, Stockholm. Jämförelsen ställer denna anläggning mot ett konventionellt solcellssystem med enbart solceller. Studiens syfte är att identifiera mängden egenanvänd solenergi, ta fram optimeringsförslag samt belysa eventuella kostnadsbesparingar. Den smarta växelriktaren har möjliggjort datainsamling via en webbaserad användarportal, portalen loggar och sparar anläggningens energi- och effektdata.   Studien påvisar att systemet inte bidrar med en betydande ökning av egenanvändningen av solenergi, ty batteriets inställningar ofta medför att batteriet är fulladdat under dagens soltimmar. Det smarta systemets mest fördelaktiga funktion är att kapa fastighetens effekttoppar vilket skapar möjlighet till nedsäkring.   Hur stor del av effekttopparna som kan kapas är starkt beroende av batteriets inställningar. Under studien har två olika scenarier testats. Det mest essentiella är att batteriet alltid kan kapa de högsta effekttopparna samtidigt som det aldrig laddas ur helt. Nyttan maximeras när batteriet aktiveras vid förbrukningar över 24 kW. Säkringsanalyserna från studien visar att fastighetens minsta möjliga huvudsäkringar som kan brukas är 35 A, dock rekommenderas nyttjande av huvudsäkringar om 50 A då en säkerhetsmarginal är önskvärd. Den rekommenderade nedsäkringen ger möjlighet att teckna ett billigare elavtal. Slutsatsen är att säkringsabonnemanget TID relativt effektabonnemanget L0,4S ger en kostnadsbesparing om 33 547 kronor per år.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)