Borta bra, men hemma bäst? : en kvalitativ fallstudie om hur den mobila livstilen vanlife utmanar det traditionella, platsbundna hemmet

Sammanfattning: Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie som studerar hur man i den mobila livsstilen vanlife tvingas omförhandla idén om hemmet när man bryter sig loss från det traditonella, platsbundna livet. Vanlife är en mobil livsstil som skiljer sig från andra rörliga boendeformer, eftersom hemmet tas nu med på resan snarare än det lämnas kvar. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av Instagraminlägg publicerade av så kallade vanlifers, och vi har betraktat vårt forskningsproblem utifrån perspektiv om hemmets nya kulturella betydelse samt ur ett senmodernt perspektiv. I den första delen av analysen, där vi studerar de drivkrafter bakom vanlifers beslut att lämna det konventionella livet, är Anthony Giddens teorier kring den senmoderna människan central. Vi analyserar även framställningen av det nya mobila hemmet, och detta gör vi genom att undersöka hur vanlifers både praktiskt och känslomässigt går tillväga för att skapa hemkänsla i en tillvaro som konstant är i förändring. Vidare tillämpar vi Zygmunt Baumans arketyper ‘turisten’ och ‘vagabonden’ i syfte att förstå livsstilen ur ett klassperspektiv. I vårt resultat finner vi att vanlifers vill leva i en tillvaro fri från samhälleliga begränsningar, och prioriterar friheten att få skräddarsy sitt egna personliga levnadssätt. De för över traditioner och meningar från det platsbundna hemmet, till sitt nya mobila hem. Hemmet för dem utvidgas därför till något mobilt och föränderligt, som med lätthet kan återskapas var som helst i världen. Det mobila hemmet kan vi däremot se inte är tillgängligt för vem som helst, utan vanlife förutsätter att man besitter privilegiet att efter behag kunna resa till välkomnande destinationer.