Felsvarsanalys vid bedömning av flerspråkiga barns ordförråd : En kvantitativ och kvalitativ studie kring ordförrådsutvecklingen hos svensk-turkiska 4- och 7-åringar via ordförrådstestet Cross-linguistic Lexical Task (CLT)

Sammanfattning: The knowledge about typical vocabulary development in bilingual children is limited, which is why bilingual children incorrectly might be diagnosed with language impairment. The aim of this study is to investigate the Swedish vocabulary of 4- and 7-year-old bilingual Swedish-Turkish children via the vocabulary test Cross-linguistic Lexical Task (CLT). The assessment has been carried out earlier within the project BiLI-TAS and included 52 children, equally distributed over the two age groups, who both understood and spoke Swedish and Turkish. The test included both production and comprehension of nouns and verbs. The authors of this thesis have analysed the incorrect answers given by the children in the production part of the vocabulary test. The responses were categorised through an elaborated category system to map out the word knowledge of the children in detail. The emphasis of the study was on the qualitative analysis, although a quantitative analysis was also made of all parts of the test. The results of the quantitative analyses showed that the 7-year-old children had a higher result (96,6 points) than the 4-year-old children (67,5 points) on all parts of the test (120 points in total). The difference between the age groups was significant. Both age groups achieved higher results when nouns were tested than when verbs were. This difference was small but significant. One third of the participants got equal or higher results in the verb part than in the noun part of the test. The results of the qualitative analysis showed that the younger children more often than the older children used alternative ways to express themselves than through the Swedish language (they used Turkish or gestures). The older children more often chose to not give any response or to make a circumlocution or invent a new word. Both age groups made more taxonomic errors (e.g. bird instead of the target word owl) than thematic associations (e.g. paint instead of the target word paintbrush), which suggests that the syntagmatic-paradigmatic shift begins earlier than other studies have shown (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). However, the 7-year-old children made more taxonomic errors than the 4-year-old children. The conclusion of this study was that a qualitative analysis of the incorrect answers in a vocabulary test may complement a quantitative analysis by giving information about the children’s word knowledge. This may hopefully give important clues when diagnosing language impairment in the future. Kunskapen kring flerspråkiga barns typiska ordförrådsutveckling är begränsad. Detta gör att flerspråkiga barn riskerar att felaktigt diagnosticeras med språkstörning. Syftet med denna studie är att via ordförrådstestet Cross-linguistic Lexical Task (CLT) undersöka det svenska ordförrådet hos flerspråkiga svensk-turkiska 4- och 7-åringar. Testningen har genomförts tidigare inom projektet BiLI-TAS och omfattade 52 barn, jämnt fördelade över de två åldersgrupperna, som både talade och förstod svenska och turkiska. Testet omfattade såväl förståelse som produktion av både substantiv och verb. Författarna till denna uppsats har analyserat de inkorrekta svar som barnen gett i produktionsdelen av ordförrådstestet genom att kategorisera dessa efter ett utarbetat kategorisystem för att mer ingående kartlägga barnens ordkunskap. Fokus i studien låg på denna kvalitativa undersökning av barnens felsvar, men även en kvantitativ analys av testets samtliga delar har genomförts. Resultaten av den kvantitativa analysen visade att 7-åringarna fick högre resultat (96,6 poäng) än 4-åringarna (67,5 poäng) på samtliga deltester (totalt 120 poäng). Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Båda ålders-grupperna fick också ett litet men signifikant högre resultat på substantivdelarna än på verbdelarna av testet. En tredjedel av alla deltagare fick dock lika höga eller högre resultat på verbdelen av testet. Resultaten av den kvalitativa analysen visade att de yngre barnen oftare än de äldre använde andra sätt att uttrycka sig på än med svenska ord (de använde turkiska eller gester). De äldre barnen valde oftare att inte ge någon respons eller att göra en omskrivning eller nyordbildning. Båda åldersgrupperna gjorde fler taxonomiskt relaterade fel (t.ex. fågel istället för målordet uggla) än tematiska associationer (t.ex. måla istället för målordet pensel), vilket tyder på att det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet inleds tidigare än vad andra studier visat (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). Det förekom dock fler taxonomiskt relaterade felsvar hos 7-åringarna jämfört med hos 4-åringarna. Slutsatsen i denna studie var att en kvalitativ analys av felsvaren i ett ordförrådstest kan komplettera en kvantitativ analys genom att ge information kring barnens ordkunskap. Detta kan förhoppningsvis ge ledtrådar vid diagnosticering av språkstörning i framtiden.