Hur uppfattas landskapets olika element? : en fokusgruppstudie

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of People and Society

Sammanfattning: Detta examensarbete behandlar människors uppfattning av element i landskapet. Arbetet syftar till att undersöka medvetna och undermedvetna tolkningar av element i landskapen hos en grupp studenter inom den gröna sektorn, med förhoppningen att finna allmängiltiga uppfattningar man i rollen som landskapsarkitekt kan dra nytta av i yrkeslivet. Initialt presenterar arbetet ett teoretiskt ramverk bestående av tre kapitel: Landskapsarkitektens profession som översiktligt beskriver den levande arkitekturens problematik och svårigheter. Upplevelsen av landskap- vad säger litteraturen? tar upp ämnen som uppfattning, upplevelse, preferens, mening och språk. Elementens roll- vad säger litteraturen? beskriver tre inom ämnet högt ansedda författares olika tolkningar av elementens roll och olika innebörd i landskapen. För att fånga de medvetna men också undermedvetna uppfattningarna av element valdes en kvalitativ undersökningsmetodik i form av fokusgruppsintervjuer. Eftersom fokusgruppsmetodiken kan tänkas vara mindre känd för läsaren och har sina speciella utmaningar har jag valt att inledningsvis utförligt presentera metoden som sådan. Därefter beskrivs hur fokusgrupperna i just denna studien genomfördes. Respondenterna till fokusgrupperna valdes specifikt på grund av deras pågående studier inom den gröna sektorn då de ansågs eventuellt ha lättare att diskutera ett för många svårt och diffust ämne. Tolv respondenter deltog i undersökningarna och delades vid tillfället upp i tre olika grupper. Resultatet visar att alla respondenter hade lika uppfattningar i många av frågorna. Samtliga grupper var överens om att olika individer uppfattar och tolkar sin omgivning på olika sätt vilket gör det svårt att utforma ett landskap som garanterat kommer att tilltala alla. Många av de diskussioner som uppkom under sessionerna bottnade i en vurm för miljöer av skogskaraktär. Skogsmiljöer, vattenelement och naturmaterial ansågs unisont av alla respondenter som de element som ger flest positiva känslotillstånd. När grupperna diskuterade om vad för element som väcker positiva respektive negativa känslor i landskapen var resultaten även där likartade. I en jämförande diskussion ställs det teoretiska ramverket mot resultatet från fokusgrupperna. Diskussionen pekar på att många av de svar som gavs under fokusgruppintervjuerna kan anses generella eftersom de delas av många, inte minst av erfarna landskapsarkitekter och författare inom ämnet. Logik, tillgänglighet och tydlighet i landskapet pekas bland annat ut som särskilt viktiga komponenter för en positiv upplevelse. Det blir också tydligt i diskussionen att den författare vars tankar och uppfattningar som kunde relateras mest till resultatet var Anne Whiston Spirn. Hon menar att en persons tolkning av ett landskap och dess element är ett språk man tar med sig från tidig barndom. Beroende på personens härkomst, bakgrund och förmåga att uttrycka sig skiljer sig språket, vilket också respondenterna i detta arbete gav tydligt exempel på. Slutsatser som dras av arbetets olika delar är att uppfattning och upplevelse innefattar så mycket mer än tycke och smak. Landskapen talar onekligen sitt eget språk och för att kunna utforma dem på bästa sätt, så att så många som möjligt ska förstå och kunna njuta av dem, krävs det en stor dos av empati och lyhördhet inför just det, människans allas olikheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)