Särhållning av gruvavfall med avseende på syrabildande potential : en studie av svenska sulfidmalmsgruvor

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekologi

Författare: Jessica Sellin; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Gruvavfall utgör över 80 % av den totala mängden avfall i Sverige. Avfallet från gruvindustrin kan påverka våra ekosystem negativt om tungmetaller och försurande ämnen lämnar materialet. I Sverige utgör avfall från sulfidmalmer störst risk för miljön eftersom det innehåller mineral som genom kontakt med luft vittrar och producerar surt och metallhaltigt lakvatten. Efterbehandling av dessa material är viktigt för att förhindra läckage till omgivningen. Eftersom efterbehandling är en kostsam process hänvisar Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning i första hand till särhållning av materialet med avseende på syrabildande potential. I denna studie har undersökts vilka förbättringsmöjligheter som finns för särhållning av avfall inom gruvindustrin. Arbetet har utförts genom studier av miljörapporter, avfallshanteringsplaner samt kommunikation med Länsstyrelser och Naturvårdsverket. De förbättringsmöjligheter som i denna studie identifierats rör utformning av kriterierna för klassning av syrabildande potential samt metodik vid bestämning av syrabildande potential. Inför framtida särhållning bör kriterierna för vad som klassas som icke syrabildande material skärpas såtillvida att de bättre överensstämmer med definitionen för inert avfall i utvinningsavfallsförordningen. Om kriterierna formuleras som villkor tilldelade genom Mark- och miljödomstolen kan det dessutom föreligga större möjligheter till uppföljning och undersökning av metodikens lämplighet för att hindra spridning av surt och metallhaltigt lakvatten. Metodiken för identifiering av icke syrabildande material kan förbättras genom att borrkax analyseras under produktionens gång. Dessutom bör lakvattnet från deponierna med icke syrabildande material analyseras för att kunna följa upp åtgärdernas verkan. Denna studie visar även att det idag finns mer potentiellt syrabildande anrikningssand än gråberg på upplag, vilket indikerar att teknologin för att särhålla anrikningssand bör förbättras. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)