"Vi anhöriga är inte brottslingar, utan vi är medmänniskor och vi är trasiga medmänniskor, våra barn är trasiga" : En kvalitativ studie som undersöker upplevelsen av att vara vuxen anhörig till en frihetsberövad

Sammanfattning: Studien har undersökt upplevelsen av att vara anhörig till frihetsberövade samt utforskat anhörigas tillgång till stöd. Vidare har studien undersökt huruvida anhöriga upplever ett krav att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. I den tidigare forskningen som presenteras i studien beskrivs det att anhöriga till frihetsberövande kan drabbas av bland annat försämrad ekonomi, stigmatisering och stress. Bland den tidigare forskningen finns det en avsaknad av studier som undersöker detta ämne utifrån en svensk kontext, framförallt rörande vuxna anhöriga. Detta kan indikera på en kunskapslucka inom det svenska forskningsfältet och ämnet kan därför behöva utforskas i syfte att uppmärksamma målgruppens behov. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och fem intervjuer har genomförts som har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån intervjuerna har en tematisk analys utförts i syfte att framföra studiens resultat. Respondenternas svar har tolkats utifrån Foucaults teori om makt, Goffmans beskrivning av stigma och begreppet skam. I resultatet framkommer det bland annat att anhöriga till frihetsberövade upplever skam och krav på att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. Anhöriga upplever också att Kriminalvård och Socialtjänst bemöter dem illa vilket har genererat en negativ syn på svenska myndigheter