Hur klustrar sig butiker i olika handelsområden

Sammanfattning: Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna. Vi ska med hjälp av undersökningen se vilka branscher som klustrar sig mer än andra i de olika handelsområdena och om klustringen skiljer sig geografiskt inom en handelstad. Butiksinventeringen genomförs med hjälp av ett personligt besök i butikerna för att samla in relevant information som vi ska använda för att kunna dra värdefulla slutsatser i vår uppsats. Resultatet av den kvantitativa observationen och intervjuer med butikscheferna kommer att ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats. Uppsatsens teoretiska referensram har byggts upp kring två teorier. En av dem är Centralortsteorin som beskriver produktens räckvidd och tröskelvärde. Den andra är Klusterteorin som beskriver hur butiker grupperar sig för att dra fördel av varandras kundgrupper, höja attraktionskraften, öka kundunderlaget och få fler spontanbesök. De centrala slutsatserna för uppsatsen är att vi har hitta flera kluster i de olika branscherna, bland annat motor och klädkluster. Vi har kommit fram till att Centralortsteorin stämmer bra i vissa handelsområden tillexempel bostadsområden som har underlag för produkter med kort räckvidd och lågt tröskelvärde.