Kliniska riktlinjer gällande handläggning av urinretention postpartum - en granskning baserad på kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II

Sammanfattning: Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och förlossning är urinretention. Denna komplikation är övergående hos majoriteten av de som drabbats men är trots detta en vanligt förekommande orsak till vårdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. För att minska risken för bestående skador orsakade av urinretention postpartum krävs riktlinjer som är grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter förlossning. Syfte: Syftet med studien är att systematisk bedöma kvaliteten på Sveriges förlossningsklinikers riktlinjer gällande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erhölls från totalt 36 av Sveriges 44 förlossningskliniker, totalt erhölls 19 riktlinjer, då vissa enheter använde samma. Även Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) behandlingsrekommendationer inkluderades i granskningen. Den genomfördes utifrån bedömningsinstrumentet Appraisal of Guidelines for Research and Evaluation II (AGREE II) med dess 6 domäner innehållande totalt 23 bedömningspunkter samt en helhetsbedömning. Resultat: Som helhet indikerar resultatet att det är en låg kvalitet på de granskade riktlinjerna, eftersom flertalet bedömningspunkter enligt AGREE II antingen inte presenteras alls eller presenteras på ett undermåligt sätt. Slutsats: Kvaliteten på riktlinjer för urinretention postpartum vid svenska förlossningskliniker generellt är för låg, med brister i grundläggande kriterier enligt AGREE II. Framförallt brister riktlinjerna gällande vetenskaplig evidens. Revidering av samtliga riktlinjer rekommenderas då kriterier enligt AGREE II inte uppnås.