Klimatbaslinje och åtgärder för framtidens Stora Sköndal : En uppskattning av Stora Sköndals växthusgasutsläpp 2035och vägval för att nå klimatpositivitet

Sammanfattning: Enligt FN:s klimatpanel IPCC var växthusgasutsläppen mellan 2010 och 2019 de största imänsklighetens historia, och de fortsätter att öka. Alla måste minska sina växthusgasutsläppoch Sverige har historiskt varit ledande i omställningen. Det är ingen lätt utmaning, församtidigt förväntas såväl populationen som konsumtionen fortsätta att öka. Första steget är attförstå var utsläppen kommer ifrån, vi vet att väldens städer står för 60% av de totala utsläppenoch 78% av världens energikonsumtion. Samtidigt som bara 50% av världens population bor istäder. Vilket gör dem till ett speciellt nav för utsläpp där mycket kan förbättras. Det finnsmycket städer kan göra för att minska sin klimatpåverkan som både innebär tekniskeffektivisering, beteendeförändringar och att skapa kolsänkor. Bland det viktigaste en stad kan göra är att skapa en plan för hur de ska minska sinaväxthusgasutsläpp. C40 Cities erbjuder ett ramverk för städer som vill uppnåklimatpositivitet. C40:s ramverk guidar staden till hur de ska formulera en plan och upprättaåtgärder men också hur staden kvantifierar sina nuvarande utsläpp så att en bana från dagensnivåer till framtidens nivåer kan sättas, en så kallad klimatbaslinje. Norra Djurgårdsstaden iStockholm är en stadsdel som redan använt C40:s ramverk med mål att bli klimatneutrala2030. Dock blev inte utvecklingen som planerat och målet ersattes i stället med Stockholmsallmänna mål om att bli fossilfria och klimatneutrala 2040. Nytt hopp hittas i stadsdelen StoraSköndal som ska förnyas med starkt fokus på hållbarhet och i samband planeras enklimatbaslinje för att utvärdera potentialen till att bli en klimatpositiv stadsdel. Syftet med denna uppsats var att skapa en klimatbaslinje för Stora Sköndal, vilket inkluderadesättande av systemgränser, framtagande av underlag, skapande av modell med resultat och sistföreslå åtgärder för ytterligare minskning. Metoden innebär en urban metabolismstudie och enmaterialflödesanalys som beräknar in- och utflöden av energi, vatten, material och fordon, ochmultiplicerar dessa med emissionsfaktorer för att uppskatta alla växthusgasutsläpp somstadsdelen bidrar till och hur dessa påverkas av olika åtgärder. Resultaten redovisas som 4scenarier. De geografiska avgränsningarna sattes till projektområdet Stora Sköndal, temporalaavgränsningar redovisas från 2035 som årliga utsläpp men inkluderar ävenkonstruktionsutsläpp innan 2035, aktivitetsavgränsningar avser konstruktion, avfall, energi,transport, vatten och underhåll men inte övrig konsumtion (exempelvis livsmedelsvaror,kläder och möbler), livscykelperspektivet genomsyrar resultaten där så är möjligt. Resultaten för scope 2 innebar totala växthusgasutsläpp om 16 091 ton CO₂e/år för scenarioBusiness as usual (BAU), 6 210 ton CO₂e/år för scenario BAU moderniserat, 3 687 tonCO₂e/år för scenario Uppnår Kraven och - 5 839 ton CO₂e/år för scenario Framsteget, detenda scenariot med negativa utsläpp. Sektorn med de största utsläppen var transport följt avenergi. Utvecklingen ger därmed positiva banor för alla scenarier utom scenario Framstegetvilket når klimatpositivitet efter 20 år. För scope 3 utsläppen är övrig konsumtion störst, följtav transport och energi. Inget scenario har en negativ bana i scope 3. Ingen rättvis jämförelsekunde göras med Norra Djurgårdsstaden i denna studie på grund av skillnader iförutsättningar, däremot uppmuntras en fortsättning på detta projekt vilket kan görajämförelsen rättvis. Åtgärdernas effekt i kg CO₂e/år modellerades i ensam miljö för att utvärdera vilka som gavstörst effekt. Dessa var Fossilfri zon med 2 256 ton CO₂e/år följt av Lådcykelpool och bilpoolmed 1 744 ton CO₂e/år, och Nudging till miljövänligare kost med 1 292 ton CO₂e/år.