Formativ bedömning i slöjd : En kvalitativ studie med utgångspunkt i slöjdlärares beskrivningar av sitt arbete med formativ bedömning av högstadieelevers förmågor vad gäller formgivning, framställning, idéutveckling och reflektion kring arbetsprocess och

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare i slöjdämnet beskriver sin erfarenhet av att arbeta med formativ bedömning när det gäller elevers förmåga att formge och framställa, förmåga att utveckla idéer samt förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma slöjdlärare som undervisar på högstadiet. Datamaterialet har transkriberats och bearbetats enligt Braun och Clarks (2022) tematiska analysmetod i sex faser. Analysen resulterade i fem övergripande teman; 1. Muntlig framåtsyftande kommunikation, 2. Skriftlig kommunikation, 3. Hands on, 4. Vidga vyer och 5. Avgränsande ramar. Resultatet visar att lärarna framför allt bygger sin formativa bedömning på kontinuerlig, muntlig, framåtsyftande och handlingsbaserad återkoppling under lektionstid. Det handlar om att samtala, om att ställa frågor, om att visa och instruera praktiska moment samt om att få eleverna att träna, pröva och ompröva. Skriftlig kommunikation innebär skriftlig återkoppling från lärare samt elevernas träning i att reflektera över arbetsprocess och resultat genom att skriva loggbok. Att ’vidga vyer’ handlar om att presentera alternativ och möjligheter, att göra jämförelser, visa konkreta exempel och att ge inspiration. Samtidigt som lärarna söker vidga elevernas vyer används ’avgränsande ramar’ både för att hjälpa elever att formulera genomförbara slöjdprojekt och för att bedömning och återkoppling ska bli möjlig och effektiv.