Hur arbetar lärare med hållbar utveckling? En studie om hur mellanstadielärare implementerar hållbar utveckling i geografi.

Sammanfattning: Idag är hållbar utveckling ett allmänt känt begrepp som används i både forskningen, samhällsdebatten och i skolans läroplan. Även om hållbar utveckling är allmänt känt är begreppet problematiskt. Problematiken utgår från att definitionen ger en bred, men vag förståelse om begreppet. Miljö och miljöförstöring syns i media nästan dagligen, även tv-reklam om att återvinna förbrukade produkter och panta läskburkar ger människor en syn att de har ett ansvar för vår planet, för hållbar utveckling. Under hösten 2021 arrangerades Förenta nationernas (FN) klimatmöte i Glasgow för att följa upp klimatarbetet som bestämdes i Parisavtalet 2015 (Regeringskansliet, 2021). Mellan åren 2000-2015 var FN:s första globala arbete för hållbar utveckling (UNICEF, U. Å.). De åtta mål som förhandlades fram berörde barn främst i fattiga länder för att öka jämställdheten, utrota fattigdom och minska barnadödligheten (UNICEF, U. Å.). År 2015 ersattes de åtta millenniemålen och istället trädde nya mål fram, 17 globala mål för hållbar utveckling som en del av Agenda 2030 som är en plan för att arbeta för hållbar utveckling i världen (UNDP, 2017). De 17 målen är indelade i fyra kategorier: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen (UNDP, 2017). Agenda 2030 är ingen lag, men många medlemsländer i FN har frivilligt skrivit under och det är varje enskild regerings ansvar att uppfylla Agenda 2030 (FN, U.Å.). I tidigare läroplaner nämns begreppet hållbar utveckling första gången i läroplanen från 1994. Läroplanen går under namnet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och begreppet hållbar utveckling inkluderades en gång i kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag. Begreppen hållbar utveckling och hållbarhet har ökat i frekvens från Lpo 94 till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11),från en till 59 gånger. Både Lgr 11 och Lpo 94 innehåller samma stycke som handlar om att skolan ska ge elever möjlighet, att utifrån ett miljöperspektiv, skapa ett förhållningssätt till vilken påverkan de har kring hållbar utveckling (Lgr 11, 2019, s. 8; Lpo 94, 1994, s. 6). Utöver detta fastställer Lgr 11 att elever ska fostras till att främja en hållbar utveckling för miljön (Lgr 11, 2019, s. 12). Hem- och konsumentkunskap, slöjd, naturorienterande ämnen (NO) och samhällsorienterande ämnen (SO) är exempel på ämnen vars kursplaner aktivt nämner hållbar utveckling och beskriver vad som ska läras ut inom ämnesområdet. Eftersom hållbar utveckling tenderar att utgå från naturkunskap, kan det vara intressant att se det ur ett annat perspektiv, till exempel ur geografi. Hållbar utveckling nämns redan i andra meningen i kursplanen för geografi, där det står att det är vårt “ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig” (Lgr 11, 2019, s. 196). I kommentarmaterialet till kursplanen för geografi (Skolverket, 2017, s. 7) beskrivs Brundtlands definition av hållbar utveckling och de tre dimensionerna (som beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.1.1). Vidare nämns det att hållbar utveckling fokuserar inte enbart på val och prioriteringar i vardagen utan även på ojämna levnadsvillkor i världen, vilket lyfter den elevnära nivån till det globala och kan “ses som ett uttryck för att utvecklingen i världen inte är hållbar” (Skolverket, 2017, s. 30)